Som jag skrev tidigare har jag lyckats tvätta en maskin tvätt idag. Jag kan glädja Er läsare att tvätten nu även har blivit upphängd. =) Det är dock inte tvätten jag tänkte skriva om utan tankarna som kommer varje gång jag gör eller ser något som jag kopplar till ex-mannen. Nu ikväll dök tankarna om tvätten upp. Jag undrar hur han hanterar tvätten nu. Han kunde aldrig sortera tvätt förr och därför stod jag alltid för den biten. Det gjorde att om jag inte orkade sortera så blev inget tvättat. Hur gör han nu? Sköter han bara sin egen tvätt eller får hans nya sambo sortera allt eller hjälper hans mamma honom igen? Jag kan inte tänka mig att den nya sambo vill göra det då hon har ganska mycket skinn på näsan.

Härom dagen föll mina tankar på Melodifestivalen. Ett arrangemang jag alltid älskat, men som ex-mannen alltid har hatat. Hur har han löst det nu? Jag vet att hans styvdotter också älskar Melodifestivalen. Har han då valt att titta på det för att göra sin nya familj glad, vilket han aldrig gjorde med mig, eller har han valt att även strunta i sin nya familj?

Mina tankar vandrar också ofta till hans älskade dator. Under vårt förhållande var datorn hans bästa vän och han spelade spel flera timmar om dagen. När han flyttat ut ur huset undrade jag ofta hur han klarade sig utan datorn. Han brukade få abstinens bara vi var på semester i en vecka. Nu har han ju återkommit till datorn i och med att de flyttat in i huset. Kommer han återgå till sina gamla rutiner som han byggt upp under 15 år (alltså redan innan han träffade mig), eller kommer han klara att hålla sig från den? Om han inte klarar att hålla sig från datorn, kommer den nya tjejen acceptera datorspelandet, vilket jag gjort, med tanke på att hon ”lärt sig leva” med honom utan datorn? Klarar han av att bli störd av ett barn när han sitter i sina ”matcher” utan att tappa humöret varje gång han blir störd?

När jag tänker på allt detta så undrar jag om han saknar mig. Om han nu förstår hur bra han hade det? Om han ångrar sig? Vare sig han saknar mig eller ej så skulle han aldrig erkänna det. En gång i tiden hade jag svårt att erkänna när jag hade fel och när jag nu träffar honom så ser jag samma tecken hos honom som tidigare fanns hos mig. Man försöker visa sig stark och intalar sig därför att man aldrig har fel… Jag vet inte om jag egentligen vill ha kunskapen om han saknar mig eller inte, då jag är rädd för att den skulle trycka ner mig i skorna om han inte saknar mig efter allt som jag gjort för honom genom åren. Alla brukade kalla ex-mannen för en toffel eftersom de ansåg att han följde min minsta vink, men ju mer jag tänker på det och skriver om vårt liv desto mer inser jag att det faktiskt var jag som var toffeln. Jag var dock glad att få vara en toffel. Jag kände mig behövd och duktig när han behövde min hjälp. Faktum är att en av de sista sakerna jag sa till terapeuten på familjerådgivningen var att jag kunde acceptera att vara ex-mannens hushållerska om det innebar att han ville stanna hos mig. Idag låter det i mina öron vansinnigt och det är inte något jag skulle gå med på nu. Om jag i framtiden på något sätt hamnar i ett förhållande är detta något som jag inte FÅR hända igen och jag hoppas att om jag på något sätt börjar falla åt det hållet igen blir varse om det, antingen av mig själv eller av någon annan, så att jag inte riskerar att hamna i toffel-sitsen igen.

Postat den 10 mars 2014 @ 00:55 ǀ Ex-mannen, Huset, Hushållssysslor, Känslor, Skilsmässan, Teknik

Skam den som ger sig! Efter att funderat lite till på hur jag skulle kunna styra datorn lättare kom jag på att på min iPhone har jag en app från Logitech som jag har kunnat styra min bärbara dator med. Jag sökte på appen och insåg att den även var kompatibel med Mac OS så nu kan jag styra datorn och programen från Magine liggande i sängen med hjälp av telefonen. Helt underbart!

Postat den 9 mars 2014 @ 01:20 ǀ Teknik

Jag har precis fått Magine att fungera i sovrummet och jag är överlycklig!!!! Nu kan jag titta på mina älskade TLC-program när jag vill samtidigt som jag använder min bärbara dator! Allt fungerar inte smärtfritt än då jag t.ex. inte har en tillräckligt lång ljudsladd som når TV-n och därför lyssnar jag för tillfället på ljudet genom datorhögtalarna. Jag kan inte heller ändra något utan att gå fram till datorn då jag inte fått det trådlösa tangentbordet med mus att fungera fullt ut. Detta är dock saker som jag utan problem kan fixa så fort jag orkar ta mig till en teknikaffär, men så länge kan jag leva med det som det är!

Postat den 9 mars 2014 @ 01:01 ǀ Teknik

För att få min kropp att slappna av tillräckligt mycket för att klara av att somna brukar jag antingen lyssna på ljudböcker eller titta på TV. På sistone har jag inte kunnat koncentrera mig på ljudböcker och därför har TV-n blivit min bästa vän. Ikväll/inatt uppstod dock ett problem som jag misstänkt kunde uppkomma, men hoppats jag skulle slippa. När jag äntligen var redo för att lägga mig insåg jag att det inte fanns något vettigt att titta på på TV-n. Det är egentligen ett riktigt I-landsproblem, men för att jag ska klara av att vara någorlunda fungerande är det uppenbart det här jag behöver. Förhoppningsvis är det här dock den sista gången jag behöver uppleva detta. Efter att kusinens ex-man har varit här hoppas jag nämligen på att vi lyckats laga datorn och äntligen även kopplat in den till TV-n. Då får jag möjligheten att använda Magine och då kan jag alltid hitta något att somna till.

Postat den 8 mars 2014 @ 03:42 ǀ Familj, Sjukdomarna, Sömn, Teknik

Under alla år jag bott hemifrån har jag och ex-mannen alltid haft städhjälp då jag ej klarar av det fysiska i städningen och han enbart tyckt att det varit tråkigt. Planen när jag nu flyttade in i lägenheten var att jag skulle köpa en robotdammsugare och en robotgolvmopp för att lösa städningen med. Tyvärr gick den planen upp i rök när klyddet med försäkringsbolagen började. Tyvärr har jag för tillfället inte heller råd att betala någon städhjälp och därför fick jag idag ta till plan C. (Plan C = Pappa) Som jag sagt tidigare är jag så glad för att jag har en familj som ställer upp för mig! Vad jag skulle gjort utan dem vet jag inte! Eller jo det vet jag ju egentligen. Jag skulle vara en bostadslös, deprimerad kvinna som skulle bo i min egen skit som jag inte skulle orka ta bort, utan mat till vare sig mig eller katterna. Ingen speciellt bra tillvaro med andra ord…

Tack än en gång för att Ni finns!

Postat den 6 mars 2014 @ 10:21 ǀ Ex-mannen, Familj, Huset, Lägenheten, Sjukdomarna, Teknik

Idag har jag för första gången använt larmet i lägenheten och det blev en intressant upplevelse. När jag larmad på så tjöt sirenen till, vilket jag visserligen visste att den skulle, så högt att båda katterna flög ut från sovrummet där både de och sirenen befann sig. När jag kom hem lät sirenen på samma sätt och jag har inte sett katterna sen dess. Den röde gömmer sig på toaletten och den svarta under soffbordet. Sirenstöten är till för att berätta att man larmat på eller av, men efter katternas reaktion insåg jag att jag var tvungen att koppla bort ljudet och det har jag gjort nu. Förhoppningsvis kan jag med hjälp av centralenheten höra att jag kopplat på eller av larmet istället.

Nu kom svarta katten fram! Och då måste man börja med att tvätta sig!

140304

Postat den 4 mars 2014 @ 16:17 ǀ Katterna, Lägenheten, Teknik

Just nu kämpar jag med att skriva ett brev till min ex-man om allt som hänt den senaste tiden. Om kaoset vid flytten, om bodelningen av våra saker, om bodelningen av huset där mina pengar fortfarande lyser med sin frånvaro, om att jag fått betala för huset trots att han lovat mig att allt skulle vara klart den 14/2-14 m.m. Det är skitsvårt och tårarna rinner längs mina kinder… Det är det här brevet som snurrat i mitt huvud den senaste veckan och jag har försökt skjuta upp att skriva det, men det går inte längre. Jag måste ta tag i det vare sig jag vill eller inte. Ex-mannen måste komma ner från sina höga hästar och inse att det inte är han som varit snäll mot mig i separationen utan det är JAG som dumt nog har varit snäll mot honom eftersom jag av någon dum j*vla anledning fortfarande tycker synd om honom att han tvingats leva med en så sjuk människa som mig! Det är jag som valt att inte dela lån på 175.000 kr med honom eftersom jag inte vill göra livet svårare för honom. Och så försöker han få mig till boven i dramat… Det gör så ont… Jag har börjat skriva en lista på all teknik och alla möbler som han respektive jag har fått. Jag har börjat med en lista på sakerna jag anser är mina och som jag saknar. Jag har även börjat på en lista av alla saker där han behållit de nyaste sakerna och gett mig de gamla, och den listan börjar bli lång nu. Tror inte att jag blir färdig med brevet idag och jag vet inte ens om jag lyckas färdigställa det själv. Funderar starkt på att be lillasyster komma hit imorgon och sitta och hålla mig i handen och hjälpa mig skriva. Känns mesigt att behöva hålla handen som 30-åring, men är det det som krävs för att jag ska få kraften och modet att skriva sanningen så är det det jag får göra!

En rolig sak kan jag tack och lov skriva i inlägget idag också. Jag ska börja sjunga i kör igen!!! Ingen stor och känd kör, utan en liten hobbykör på lite över tio deltagare i bostadsområdet. Kören består till största delen av gamlingar, men de sa att de uppskattade lite nytt och ungt blod. De har redan övat ett par gånger utan mig, men jag hoppas på att jag kan lära mig sångerna och finna min plats hos dem utan allt för stor kraftansträngning.

Postat den 4 mars 2014 @ 13:56 ǀ Ex-mannen, Fritidsintressen, Sjukdomarna, Skilsmässan, Teknik

Eftersom energinivån har varit på botten idag har jag inte gjort mycket mer än legat i sängen. När jag låg där insåg jag att mycket av det som visades på TV:n under dagen är vääääldigt tråkigt, och jag önskade att jag kunde sätta igång tjänsten Magine på TV:n istället. Tyvärr gick inte det då ingen dator är inkopplad i sovrummet än, trots att allt är förberett för det. Därför bestämde jag mig helt enkelt för att leta upp sladdarna som behövdes för projektet och så tog jag ut datorn från garderoben, där den förvarats i väntan på att få sin riktiga plats. Det första som hände när jag började var att jag kom på att jag behöver fler förgreningsdosor. Det fanns helt enkelt inte kontaktplatser för allt. Jag lyckades lösa det tillfälligt och kunde fortsätta med projektet. Det stannade dock upp väldigt snabbt igen. Jag har trådlöst tangentbord och mus, men jag kunde inte hitta sändaren. Jag visste att jag sett den i lägenheten och att jag till och med hållit i min hand, men det var innan jag fick ”ordning” här. Vart i hela fridens namn hade den tagit vägen nu?!?!?! Efter mycket funderande och lite letande, ringde jag tillslut syrran. Hon hade inget minne av att hon sett sändaren, som är i samma storlek som ett USB-minne. Hon hade dock en idé om att den kanske hade hamnat i en liten låda med diverse småsaker, och hon hade rätt! Där fanns den och jag kopplade in den och startade nu upp datorn. Den lät som en traktor!!! Ganska snabbt insåg jag att något var fel och jag härledde ljudet till någon av fläktarna i datorn. Jag öppnade upp den och konstaterade att jag nog skulle kunna byta ut den trasiga fläkten (jag har ju trots allt jobbat med teknik i många år och min första egna dator byggde jag ihop själv), men kände att jag gärna har någon kunnig att hålla i handen när jag gör det. Förr hade jag utan tvekan frågat ex-mannen som i hela sitt liv jobbat med datorer, men nu klarar jag inte av det. Istället kontaktade jag min kusins ex-man. (Intressant att jag utan tvekan kan fråga kusinens ex-man om råd och hjälp, men inte min egen ex-man…) Han ville gärna hjälpa mig så nu ska vi bara bestämma en dag. Hoppas att det sker snart så att jag kan få igång Magine i sovrummet också snart!

Postat den 3 mars 2014 @ 23:38 ǀ Ex-mannen, Familj, Sjukdomarna, Teknik

Något måste vara seriöst fel med WordPress-appen min iPhone. Inlägget jag skrev i morse var myyyycket längre än det som publicerats. Samma sak var det med något annat inlägg i veckan, men där han jag upptäcka att text försvunnit innan jag publicerade det. Det är kanske dags att börja kopiera allt jag skriver innan jag trycker på knappen för att publicera.

Ja, ja. Det var egentligen inte detta jag skulle skriva om. Jag skulle skriva att jag snart ska åka iväg med mamma och spendera lite av de få kronorna jag har kvar i plånboken. Jag ska äntligen få en taklampa i sovrummet!!! Vi ska även göra ett besök på IKEA och HTH, men bara för att kolla på vad de har att erbjuda och till vilka priser. Helst skulle jag nog just nu stänga ögonen och sova några timmar till, men nu blir det inte så. Katterna har dock stängt ögonen i benändan på sängen. De är så underbara!

Postat den 28 februari 2014 @ 14:20 ǀ Familj, Inredning, Lägenheten, Sömn, Teknik

Jag har fortsatt kvällen i min produktiva anda. Visserligen har jag gjort något som inte syns, och därmed är lägenheten lika stökig som tidigare. Det jag har gjort är att ställa in min Logitech-fjärrkontroll till att fungera ordentligt med TV-n, digital-boxen, TV-spelen, och stereon. Även om detta verkar som den mest oviktiga saken i världen så är den en av de viktigaste sakerna i min värld. För att jag ska få frid i själen och må bra, så behöver mitt ”digitala” liv vara i synk. Och nu är det en bit på väg med både fjärrkontroll och skrivare!

Postat den 25 februari 2014 @ 00:24 ǀ Teknik

Jag måste vara en av de mest otursförföljda personerna som finns. När jag skulle fixa TV, telefon och bredband till min nya lägenhet fick jag beskedet av bostadsrättsföreningen att dessa grejor enbart gick att teckna via Tele2. Helt okej tyckte jag och begav mig till en Tele2 butik för att få hjälp med det hela. I butiken får jag beskedet att de inte kan hjälpa mig då de sålt nätet till Telenor. De vet inte vem jag ska kontakta. När jag fick lägenheten ringde jag upp Tele2:s kundtjänst och då var det helt plötsligt inga problem att lösa. Det fanns en digital-box till TV-n, men programkortet saknades så de var tvungna att skicka nya grejor. Idag fick jag paketet. Naturligtvis hade paketet gått sönder i posten och kan ni gissa vad som ramlat ut ur paketet? Programkortet så klart! Nu får jag ringa Tele2 imorgon igen och be om ytterligare ett programkort. Känns rätt frustrerande….

Postat den 19 februari 2014 @ 23:10 ǀ Allmänt, Teknik

Jag har så svårt att förstå vad min ex-man tänker med. När allt blev klart att han skulle köpa ut mig ur huset så pratade vi om sakerna i huset. Han sa då till mig att jag kunde ta vad jag ville ur huset. Jag planerade efter det och sen berättade jag ganska specifikt om vilka saker jag verkligen ville ha. Nä, då skulle han ha matsalsstolarna som jag verkligen ville ha. Jag gav med mig då matsalsgruppen var något av det dyraste i huset och då kunde jag med gått samvete acceptera att han accepterade att jag tog alla spelkonsoler, vilket vi också specifikt tog upp. Idag får jag ett sms om att han tänker behålla Wii:et. Jag förstår verkligen inte. Varför hålla på och ändra sig?!?! Han har bett mig att skriva specifikt vad jag vill ha, vilket jag gjort, men själv ska han tydligen ha rätten att komma efterhand och ändra sig och hitta på nya regler. Vad är nästa sak han kommer att ändra? Tänker han plötsligt kräva katterna? Tänker han inte köpa ut mig ur huset? Kommer han komma och kräva saker ur min lägenhet? Det känns som att han är ute efter att skada mig så mycket som möjligt. Jag ska tydligen inte få möjligheten att koppla av och försöka bli trygg i sisuationen, utan jag ska tvingas att gå på tå hela tiden av risken att något nytt kommer från honom…

Postat den 11 februari 2014 @ 17:25 ǀ Huset, Inredning, Katterna, Lägenheten, Skilsmässan, Teknik

Jag är så rastlös just nu, men samtidigt har jag ingen ork, varken fysisk eller psykisk, att göra något. Naturligtvis är separationen en av anledningarna till orkeslösheten, men en annan stor del är att jag bor hos mamma och pappa. De är underbara och tar hand om mig på alla sätt de kan, men hur underbara de än är så saknar jag att rå om mig själv. Jag saknar att ha mina egna saker omkring mig. Jag saknar att leva mitt eget liv. För att ”överleva” brukar jag googla runt på nätet, men googleidéerna börjar ta slut. Jag har mer eller mindre inrett hela lägenheten via nätet. Jag har koll på alla inköpsställen, restauranger, kyrkor, och aktiviteter i mitt nya bostadsområden. Så vad kan man då googla på?

Efter många om och men, började jag googla på olika aktivitetsmätare/pulsklockor/stegräknare och andra redskap man kan mäta sin hälsa med. Någon gång i mars april ska jag och min fantastiska läkare börja med en läkemedelsstudie. Jag ska få testa en medicin som det inte forskats på speciellt mycket då läkemedelspatentet gick ut för flera år sedan.  Tydligen har många med mina diagnoser blivit hjälpta och därför vill jag testa. Jag och min läkare bestämde oss för att göra en ordentlig studie med provtagningar och skattningsskalor för att kunna hjälpa andra med mina diagnoser, om medicinen nu hjälper. Dock har vi inte någon färdig plan om hur vi rent praktiskt ska mäta resultaten. Min tanke är att försöka testa så många fysiska värden som möjligt hemifrån. För att göra det behövs en del testutrustning. Två prylar finns redan i min ägo.

Utöver dessa två fantastiska prylar vet jag inte riktigt vilka fler jag ska använda mig av. Det finns väldigt många olika aktivitetsmätare ute på marknaden just nu och de har olika funktioner och fungerar på olika sätt. Därför är det så svårt att välja vilken/vilka man ska satsa på. Just nu lutar det åt att jag köper två olika produkter. En Withings Pulse då jag redan har en våg från dem och verkligen gillar deras gränssnitt i telefonen. Pulse mäter sömn, steg, distans, höjd och kaloriförbrukning. Den har dessutom en inbyggd pulsmätare, vilket de flesta andra märken saknar. Och en BodyMedia Fit Link då den faktiskt MÄTER kaloriförbrukningen via värmeutveckling och svettningar, till skillnad från alla andra märken som RÄKNAR ut kaloriförbrukningen med hjälp av vikt och aktivitet. Problemet med BodyMedia är att den inte säljs i Sverige och man måste klydda med att skaffa ett amerikanskt iTunes-konto för att kunna ladda ner appen till den, men det ska gå att lösa enligt infon jag hittat på nätet.

Övriga aktivitetsmätarna, förutom alla pulsmätare som finns på marknaden, att överväga är dessa:

Det jag dock vet att jag kommer att köpa är en Withings blodtrycksmätare. Den är helt automatisk och man kan utan problem skicka iväg statistiken till sin läkare.

Postat den 28 januari 2014 @ 00:37 ǀ Allmänt, Sjukdomarna, Sömn, Teknik