Idag har mamma tydligen utfört lite detektivarbete för min skull. Det är som så att i området jag har flyttat in i ser man nästan inga människor som är under 60 år. Området var från början tänkt som 55+ boende, vilket skippades sen, men det är ändå till stor 55+:are som bor här. Eftersom jag knappt har några vänner kvar och inte känner mer än två personer som bor i denna delen av staden, har jag uttryckt en önskan om att få reda på om det bor några ”unga” personer i området. Jag har inte haft en aning på hur man skulle få reda på detta, men mamma är smart. Hon kollade nämligen idag upp de boende på birthday.se och kunde därmed kolla när alla var födda. Nu vet jag att det finns yngre människor, men vi är inte många. 5% kanske av alla som bor i de 10 närmsta husen. Frågan jag ställer mig nu är hur man tar kontakt med dessa människor. Ska man vänta på att sommaren kommer och hoppas på att man stöter på dem utanför huset, eller ska man ta till en mer aktiv åtgärd och försöka få till en träff för alla som är födda 1970 eller senare med hänvisning till att vi ju är så ”få” unga som bor här? Skulle verkligen vilja få till ett ”nytt” umgänge då jag är extremt social av mig och lider utan människokontakt. Hade också varit underbart att hitta en promenadkompis eller spakompis. Någon som kan pusha mig att ta mig hemifrån så att jag inte bara ligger hemma och tycker synd om mig själv. Jag får väl fundera vidare på det och kanske diskutera det lite med syrran också innan jag gör något.

Postat den 17 mars 2014 @ 14:28 ǀ Familj, Fritidsintressen, Lägenheten, Spa, Vänner

Jag håller på att bli knäpp! Jag har nu hittat en dålig grej med lägenheten och den är riktigt dålig. När det blåser ordentligt så piper det så in i h*lvete i lägenheten att jag inte riktigt vet hur jag ska stå ut… I förrgår använde jag öronproppar och nu får det nog bli ljudbok i öronen så jag slipper ljudet. Pipet skär som en kniv in i hjärnan och jag som inte ens klarar av visslingar utan att få migrän. Undrar hur detta ska sluta…

Postat den 17 mars 2014 @ 13:42 ǀ Lägenheten

Sitter och tittar på filmen Gravity tillsammans med syrran, men tycker att den är ganska tråkig. Den har hyllats för filmningen, men jag ser själv bara felen. Hur kommer det sig t.ex. att allt utom Sandra Bullocks hår är tyngdlöst?!?! Eftersom filmen för mig känns så tråkig går tankarna hela tiden till ex-mannen och det är allmänt jobbigt… Längtar tills jag kommer upp i lägenheten igen till mina älskade katter så att jag kan få hålla om dem och berätta för dem hur mycket jag älskar dem.

Postat den 14 mars 2014 @ 21:03 ǀ Ex-mannen, Familj, Film, Känslor, Katterna, Lägenheten

Nu har jag precis skickat iväg det längsta sms:et jag någonsin skrivit till min ex-man. Jag har kämpat i över 1 vecka med att formulera mig korrekt och gå igenom allt som behövdes tas upp och till slut blev det färdigt. Samtidigt som jag känner en lättnad över att ha skickat iväg sms:et så är jag nu kräkfärdig över att behöva vänta på ett svar. Jag vill helst av allt bara stänga av telefonen och gömma mig under täcket i sängen… Och jag ska föreställa en 30-årig kvinna… Låter mer som en barnrumpa… Det är tur att mamma kommer hit om någon timme och att syrran sen kommer för att spendera hela eftermiddagen och kvällen med mig.

Tänkte att jag skulle dela med mig av mitt sms och gick in för att kopiera texten och såg att han har läst sms:et nu. Det känns jättejobbigt och jag vet inte hur jag ska hantera känslan. Jag borde kanske gå ner till spa:t och vänta på mamma där istället. Får fundera några minuter till på det… Här kommer i alla fall sms:et:

Jag har inte svarat eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska svara… Jag har så otroligt mycket som jag vill skriva till dig, men jag får inte ut orden. Jag har hållit på att skriva ett brev till dig de senaste två veckorna, men orden bara stakar sig och blir helt obegripliga. Jag ska dock försöka och se om jag lyckas här i detta sms istället.

1. Ja, jag fick pengarna i förrgår.

2. Nä, vi mår inte bra. Vi kämpar varje dag med att ta oss vidare, men det är jävligt svårt att gå vidare när nya hemligheter dyker upp hela tiden. Du kanske själv skulle ha berättat att du, X och Y skulle flytta in i huset. Jag har frågat både muntligen och i sms och du har bara svarat att du inte vetat vad du skulle göra med huset. Nu fick jag veta det från Z, som i sin tur trodde att jag visste…

En annan sak som också gjort det oerhört svårt för mig att gå vidare och må bra är hur du hanterade min flytt. Jag har ALDRIG mått så dåligt som dagen då jag flyttade ifrån vårt liv. Att då ha din mamma som en fångvaktare samtidigt var fruktansvärt. Hon kunde inte hålla mun och var otroligt otrevlig och verkade bara vara ute efter att göra allt så jobbigt som möjligt för mig. Efter flytten tog det mig en och en halv vecka innan jag över huvud taget orkade flytta in i min lägenhet.

Om någon skulle vara i huset den dagen så skulle det vara du så att vi kunde diskutera medan jag packade mina saker, vilket jag ju inte heller fick göra. Det gjorde för övrigt flytten ännu jobbigare eftersom jag nu inte hade en aning om vad som fanns i lådorna och det gjorde att jag för det första tvingades att packa upp alla lådor direkt för att få reda på vilka grejor jag ”fått” i flytten. För det andra tvingades jag även av samma skäl packa upp alla lådor själv. Du kan ju fundera på hur mycket onödig energi som gick åt där för mig.

Jag förstår inte riktigt varför du verkar vilja göra allt så jävligt som möjligt för mig. Jag har verkligen varit otroligt snäll mot dig i denna skilsmässa, men ändå har du bara sparkat på mig… Jag lät dig ta över uppskovet från lägenheten för att du skulle spara pengar. Jag gick med på att betala ränteskillnaden på det sättet du ville för att du skulle spara pengar. Jag har inte dragit in lånen som VI har till mamma och pappa på 175.000 kr i bodelningen. Egentligen är DU skyldig mamma och pappa 87.500 kr och ja, det finns skrivna papper på de lånen. Det var så viktigt för dig att komma ifrån vårt äktenskap skuldfri och eftersom jag känner en så stor skuld över att du tvingats leva med mig i alla år valde jag att behålla hela skulden själv. Idag ångrar jag det och jag funderar starkt på att dra in en advokat i det hela ändå. Nu tänker du att men VI fick ju 200.000 från dina föräldrar. Huvudordet där är just att vi FICK pengar från dina föräldrar. Från mina lånade vi med skrivna papper. Dock har vi även fått mycket pengar i småsummor från mina föräldrar. De betalade över 50.000 kr till vårt bröllop. De har gett oss semestrar, bilförsäkringar m.m. Ja, vi har även fått en semester från dina föräldrar. Även efter att du sagt att du ville skiljas ställde mina föräldrar upp med pengar till OSS för att försöka hjälpa. De betalade över 15.000 kr för att fixa vårt garage och vindskivorna.

Jag har tagit ytterligare ekonomiska smällar för din skull. T.ex. är det jag som tar hand om och betalar allt för katterna. Jag älskar katterna och vill inget hellre än att ha de hos mig, men de kostar mig 6.000 kr om året utöver deras veterinärkostnader. Den röda katten måste snart in och opereras igen då tumören på örat har växt och han har fått en ny på halsen och det kommer kosta mellan 5.000 kr och 10.000 kr.

Jag har även betalat hälften av alla räkningar för huset och lånen hela februari trots att du lovat mig att jag skulle vara utköpt ur huset den 14:e. P.g.a. att jag fick betala hela månaden har jag haft 1.500 kr var att leva på under hela mars månad.

Nästa sak jag velat ta upp med dig är uppdelningen av vilka grejor som är mina och dina. Jag trodde verkligen att vi skulle kunna komma överens om det själva, men så verkar det inte vara eftersom du inte vill stå vid det du själv sagt och lovat. Vi kom överens om att jag skulle behålla spelkonsolerna muntligt, och sen ångrade du dig. Du har även behållt saker som JAG har fått i presenter. Jag vet att det mesta av våra saker är giftorättsgods, men enligt Äktenskapsbalken (1987:230), 10 kap Vad som skall ingå i bodelning, 2 §: Varje make får från bodelningen i skälig omfattning ta undan kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, LIKSOM PERSONLIGA PRESENTER.

De presenterna jag vill ha är fondue-setet jag fick av Csyrran i julklapp, muggarna jag fick i julklapp från mitt jobb, adventsljusstaken jag fått av kompisen i julklapp, samt bestickserien Anders Pettersson Visby som jag fått av mormor och morfar i studentpresent. Det viktigaste ur denna lista är givetvis besticken jag fått från mormor och morfar, men faktum kvarstår att jag har laglig rätt även till de övriga sakerna på denna lista.

Utöver denna lista finns det fler saker som jag saknar som jag inte kan förstå varför du har valt att behålla dem:
* Det vattentäta iPhone-fodralet
* Mina färgade kalligrafipennor
* Sladden mellan Kinectet och Xboxen
* Min gamla hårddisk till den bärbara datorn med alla mina filer på
* Min blåa cykelryggsäck med sadelskyddet i
* Min militärgröna axelbandsväska
* Min gula luddiga ryggsäck
* Mina svart och blåa skidvantar
* Min mörkblåa solhatt
* Pulsbandet till pappas pulsklocka (själva klockan och kartongen har jag fått)
* Laddaren till Palm:en vi köpte från kusinen
* Min gamla Palm med docknings- och laddstationen
* CD-skivorna med bröllopslåtarna (de låg i garderoben)
* Den stickade arbetströjan du lånat av mig och haft med dig till en annan kompis
* GameBoy Advance-spelen då jag fick konsolerna
* Musse Pigg-julgranskulorna
* Nyckelbrickorna
* Bästa tjejkompisens USB-minnen

Eftersom du muntligt gett mig klartecken på att behålla konsolerna anser jag fortfarande att Wii:et med tillbehör är mitt och därför bör du utan att bråka ge det till mig direkt.

En sak vi inte alls har pratat om är Halloween-grejorna. Vad känner du för dem? Vill du inte ha dem så tar jag dem gärna, men vill du ha dem så får vi dela upp sakerna mellan oss.

I övrigt måste jag påstå att du kommit undan bäst ekonomiskt även när det gäller alla våra saker. Jag har fått allt gammalt och du allt nytt (dammsugare, kastruller, dator, datorskärm, knivar, m.m.). Du har fått behålla vinsten från Företaget 15.000 kr. Du fick projektorn med duk. Du fick utemöblerna och allt som tillhör garaget och trädgården. Du behöll de dyra möblerna. Bara vinsten från Företaget täcker upp spelkonsolernas värde. Jag kan acceptera att du fick de nya grejorna och övriga saker i denna lista, men jag vill verkligen ha grejorna som jag räknat upp i listan ovan.

Om du anser att jag försöker förstöra för dig genom att vilja ha dessa saker kan du ju fundera på hur jag faktiskt skulle ha kunnat förstöra för dig. Det jag inte har tagit upp är att jag även skulle ha kunnat ta bilen rakt av då den är mammas och inte ge dig en krona för den, men jag är inte sån och jag kan inte förstöra för dig. Jag tycker alldeles för mycket om dig fortfarande för att göra det.

Du kan komma och hämta dina sista lådor när du har möjlighet, bara du hör av dig i förväg, och samtidigt ta med dig mina grejor till mig. Då får du även dina nycklar.

Kram

Nu är jag färdig på två sätt. Eftersom jag inte har kunnat somna har jag städat, diskat och vikt tvätt, och nu är allt hushållsarbete, förutom dammsugningen vilket jag inte klarar av att göra själv, färdigt. Min kropp är också fullständigt färdig nu, men jag vet inte om jag kommer att kunna sova för det. Tog sömnmedicin för en timme sedan och ligger nu på min älskade spikmatta och håller alla tummar och tår jag har för att John Blund snart kommer på besök.

Postat den 13 mars 2014 @ 04:51 ǀ Hushållssysslor, Lägenheten, Sömn

Just nu är jag sjukt stolt över mig själv. Trots att energinivån tidigare idag var i botten lyckades jag tillslut med flera saker. Först lagade jag och åt en kulinarisk lunch bestående av snabbmakaroner, burkmajs och ketchup. =) Därefter färdigställde jag min ansökan om bostadstillägg till Försäkringskassan. Jag har jobbat med ansökan sen jag flyttade in i lägenheten, men då det har behövts sjukt mycket papper, det blev hela 50 sidor till slut, så har det tagit sin tid att få tag i alla. När jag var färdig med ansökan gick jag och postade den och därefter tog jag mig en tur till spa:t. Det var helt underbart att simma och flyta runt i poolen! Tyvärr var klockan så pass mycket att stängningen närmade sig när jag kom dit så jag hann aldrig riktigt känna mig avslappnad. Dock var det ändå helt underbart! Jag älskar verkligen mitt nya boende!

Postat den 9 mars 2014 @ 17:33 ǀ Försäkringskassan, Lägenheten, Spa

Just nu känner jag mig ganska tillfreds med mig själv. Det finns nog flera orsaker till det, men den största är nog den att jag just nu i denna stund känner att jag fått till den sista biten i lägenheten för att få mitt liv att fungera. Jag ser att min framtid kan fungera för mig och katterna här nu. Jag tror inte att jag känt mig så här bra sedan kvällen innan ex-mannen sa att han ville skiljas. Mitt hjärta börjar fortfarande slå fortare så fort jag tänker på ex-mannen eller vårt tidigare liv, men just nu känns det som att jag kommer klara att gå vidare. Jag vet att bakslagen kommer att komma, men just nu känner jag mig till och med stark, och jag ska kämpa för att försöka hålla kvar den känslan inom mig!

Postat den 9 mars 2014 @ 02:00 ǀ Ex-mannen, Känslor, Katterna, Lägenheten, Skilsmässan

Imorgon (idag) får jag finbesök i lägenheten. Min kusin, hennes två söner, hennes ex-man, och hennes ex-svärmor kommer på besök. Självklart önskar jag att lägenheten ska vara tipp-topp när de kommer och därför har jag ikväll använt den lilla energi jag har haft till att plocka in i diskmaskinen, och tömma de 3 återstående flyttlådorna. Vare sig jag hade bestämt mig för att tömma lådorna eller ej hade jag ändå varit tvungen att flytta dem då de stått i vägen för datorerna som jag och kusinens ex-man ska fixa, och då var det lika bra att ge sig på dem.

Postat den 8 mars 2014 @ 00:27 ǀ Familj, Lägenheten

Under alla år jag bott hemifrån har jag och ex-mannen alltid haft städhjälp då jag ej klarar av det fysiska i städningen och han enbart tyckt att det varit tråkigt. Planen när jag nu flyttade in i lägenheten var att jag skulle köpa en robotdammsugare och en robotgolvmopp för att lösa städningen med. Tyvärr gick den planen upp i rök när klyddet med försäkringsbolagen började. Tyvärr har jag för tillfället inte heller råd att betala någon städhjälp och därför fick jag idag ta till plan C. (Plan C = Pappa) Som jag sagt tidigare är jag så glad för att jag har en familj som ställer upp för mig! Vad jag skulle gjort utan dem vet jag inte! Eller jo det vet jag ju egentligen. Jag skulle vara en bostadslös, deprimerad kvinna som skulle bo i min egen skit som jag inte skulle orka ta bort, utan mat till vare sig mig eller katterna. Ingen speciellt bra tillvaro med andra ord…

Tack än en gång för att Ni finns!

Postat den 6 mars 2014 @ 10:21 ǀ Ex-mannen, Familj, Huset, Lägenheten, Sjukdomarna, Teknik

Jag vill inte vara själv!!! Jag önskar att någon kunde sitta bredvid mig här i lägenheten och hålla om mig när tankarna och tårarna kommer. Men det går inte… Det finns ingenstans för en gäst att sova, och dessutom har jag ingen som kan komma. Det finns en vän som jag vet skulle komma utan att blinka om jag bad henne, men då hon befinner sig i Los Angeles så tror jag inte att det är så snällt att be henne komma till mig. Alla andra i min närhet jobbar ju och då vill man inte sova över hos mig på golvet eller vart det nu blir…

Uppdatering

Medan jag skrev detta inlägg fick jag ett meddelande från min älskade syster. Hon kommer till mig och sover på soffan. Jag känner mig självisk och skäms dessutom för att jag ber henne om denna hjälp, men hon säger att det är okej. Vad skulle jag göra utan min fantastiska syster?!?! Du är bäst syrran!!!!

Postat den 5 mars 2014 @ 22:10 ǀ Familj, Känslor, Lägenheten

Än en gång består min lägenhet av ett stort kaos, och imorgon får jag gäster. En kompis och hans 1-åriga nyfikna och klåfingriga dotter. Eftersom detta blir mitt första besök utanför familjen (av någon j*vla anledning räknar jag tydligen fortfarande in ex-mannen i familjen) vill jag ju naturligtvis att allt ska bli så fint som möjligt, och dessutom vill jag plocka bort så mycket småsaker som möjligt för att den lilla inte ska sätta dem i halsen eller gömma dem för mig. När jag började med sorteringen/städningen/undanplockningen såg lägenheten relativt okej ut, men så fort man ska börja ställa saker på sin ”rätta” plats måste man flytta de saker som står på den platsen o.s.v. Det leder naturligtvis till ett kaos om man inte lyckas ha tillräckligt med tid och/eller kraft att ta sig igenom alla saker som står på ”fel” plats. I mitt fall saknas både tiden och kraften och därför uppstår kaoset. Jag tror dock att jag nu lyckats begränsa kaoset till sovrummet och alla saker som är här och som nu står/ligger på golvet, ska på något sätt få sin slutplats här inne. Vart jag ska lyckas få plats med allt är ännu en gåta, och lite kommer att stå kvar här även imorgon, men det kommer att lyckas. Det är jag övertygad om!

Postat den 4 mars 2014 @ 23:56 ǀ Ex-mannen, Familj, Inredning, Lägenheten, Vänner

Idag har jag för första gången använt larmet i lägenheten och det blev en intressant upplevelse. När jag larmad på så tjöt sirenen till, vilket jag visserligen visste att den skulle, så högt att båda katterna flög ut från sovrummet där både de och sirenen befann sig. När jag kom hem lät sirenen på samma sätt och jag har inte sett katterna sen dess. Den röde gömmer sig på toaletten och den svarta under soffbordet. Sirenstöten är till för att berätta att man larmat på eller av, men efter katternas reaktion insåg jag att jag var tvungen att koppla bort ljudet och det har jag gjort nu. Förhoppningsvis kan jag med hjälp av centralenheten höra att jag kopplat på eller av larmet istället.

Nu kom svarta katten fram! Och då måste man börja med att tvätta sig!

140304

Postat den 4 mars 2014 @ 16:17 ǀ Katterna, Lägenheten, Teknik

Jag är lyckligt lottad även om jag tyvärr inte kan säga att jag känner mig lycklig för tillfället. Tack vare min familj har jag idag en fantastisk tillvaro i min nya lägenhet och i mitt nya bostadsområde. Utan dem hade jag aldrig fått möjlighet att köpa min lägenhet och den hade aldrig sett ut som den gör. Jag är så tacksam! I mitt nya boende finns en fantastisk samlingslokal och igår spenderade jag kvällen där tillsammans med flera andra boende. Det var live-musik och vinet flödade. Själv festade jag på Coca Cola. Jag spenderade hela tre timmar i mina grannars närvaro med mycket prat och skratt.

Idag har jag också spenderat en del av dagen i samlingslokalen. Först var jag och syrran på en konstutställning där och senare var vi och tittade på filmen ”The butler”. Syrran och jag har verkligen haft en trevlig dag tillsammans.

Morgondagen ska jag spendera med min bror och mamma. Vi ska till spa:et tillsammans, och för min del behövs det verkligen. Min kropp har tagit oerhört mycket stryk de senaste två veckorna. Alla leder värker och jag har de senaste dagarna tvingats bära alla ledskydd jag äger. Jag önskar till och med att jag hade stöd även till mina knä. Men så är livet. Det blir bättre förr eller senare och det är de stunderna man får se fram emot!

Postat den 1 mars 2014 @ 23:58 ǀ Familj, Film, Lägenheten, Sjukdomarna

Något måste vara seriöst fel med WordPress-appen min iPhone. Inlägget jag skrev i morse var myyyycket längre än det som publicerats. Samma sak var det med något annat inlägg i veckan, men där han jag upptäcka att text försvunnit innan jag publicerade det. Det är kanske dags att börja kopiera allt jag skriver innan jag trycker på knappen för att publicera.

Ja, ja. Det var egentligen inte detta jag skulle skriva om. Jag skulle skriva att jag snart ska åka iväg med mamma och spendera lite av de få kronorna jag har kvar i plånboken. Jag ska äntligen få en taklampa i sovrummet!!! Vi ska även göra ett besök på IKEA och HTH, men bara för att kolla på vad de har att erbjuda och till vilka priser. Helst skulle jag nog just nu stänga ögonen och sova några timmar till, men nu blir det inte så. Katterna har dock stängt ögonen i benändan på sängen. De är så underbara!

Postat den 28 februari 2014 @ 14:20 ǀ Familj, Inredning, Lägenheten, Sömn, Teknik

Tack vare min syster, ser min lägenhet äntligen ut som ett hem. Hon har hjälpt mig att städa upp och sortera in grejor och det är en sån enorm skillnad! Jag är så tacksam över hjälpen jag får fån henne.

Allt har dock inte varit helt fantastiskt idag. Jag har träffat ex-mannen. Vi har betalat våra gemensamma räkningar idag och det innebär att jag just nu har 2000 kr kvar på kontot som ska täcka resten av månaden… Visserligen har jag inte fått något bostadstillägg än då ansökan inte är klar (det innebär att jag ska få ytterligare 4650 kr till denna månaden från Försäkringskassan) och jag har inte heller fått mina pengar från bodelningen än, men det känns ändå surt. Dessutom känner jag mig blåst av ex-mannen… Jag har betalat både lån och räkningar för hela februari ut. Dock så skulle jag ju egentligen bara äga huset halva februari, men då han och hans bank klyddat med bodelningen har jag fortsatt som ägare av huset mot min vilja… Tycker att jag borde få tillbaka pengarna för halva februari. Dessutom tycker jag att det är sjukt orättvist att vi delat kostnaderna lika. Han får ut ca 120% mer i lön än mig och ändå ska vi betala lika nu… Känner mig irriterad på detta.

Idag när han kom hit hade jag även tänkt ta upp allt som hände under flytten och ta upp sakerna som är mina som saknas, men jag orkade inte. Jag klarade inte av konfrontationen av honom och jag vet inte hur jag sak klara av det överhuvudtaget… Vissa av sakerna kan jag tänka mig att avstå från även om det känns tråkigt att han ska få mina presenter och/eller julklappar, men vissa saker, som vissa teknikprylar och saker som jag fått från mina döda morföräldrar, vill jag inte skiljas från! Kanske ska jag skriva ett brev till honom. Förr har det varit det lättaste sättet att ”nå” honom, men jag vet inte om det är så längre.

Dagen blev bättre igen när han åkt härifrån (med en av sina 4!!! fulla flyttkartonger som jag tvingats bära med mig till lägenheten). Då gick jag på bio tillsammans med pensionärerna i husen. Ikväll visades ”Skumtimmen”, baserad på Johan Theorins bok med samma namn, och den var helt okej. Dock föredrar jag boken framför filmen.

En annan sak som också fick mig att må bättre idag var att katterna inte riktigt ville komma nära ex-mannen idag. Den svarta gömde sig under soffbordet och kom inte fram förrän ex-mannen låg ner på golvet och sträckte sig in under bordet. Den röde gick bara ifrån honom och la sig långt ifrån honom. Jag tycker inte riktigt om att känna så här, men jag får väl ta till mig av ordspråket: ”Skadeglädjen är den enda sanna glädjen”.

Postat den 27 februari 2014 @ 22:58 ǀ Böcker, Familj, Film, Lägenheten, Skilsmässan

Nu är sängen på plats intill väggen och mitt sovrum ser helt fantastiskt ut! Visserligen är det inte gjort enligt min dröm, men det är inte alls långt ifrån! Måste visa en bild på hur fint det blev!

Postat den 26 februari 2014 @ 22:16 ǀ Inredning, Lägenheten

Nu är jag fullständigt slutkörd i kroppen! Mina leder värker och jag har nästan ingen finmotorik kvar i händer och fingrar. Men det gör inget för jag är så stolt över det pappa och jag har åstadkommit idag. För första gången i vårt liv har vi satt upp en fototapet! Och det blev bra!!!! Här är en bild på resultatet:

20140226-165528.jpg

Postat den 26 februari 2014 @ 16:56 ǀ Familj, Inredning, Lägenheten, Sjukdomarna

Nu har kaoset börjat i lägenheten. Jag och pappa ska försöka få upp tapeten. Vi har mätt och lodat väggen. Tapetklistret är blandat. Och vi är lagom förvirrade.

Postat den 26 februari 2014 @ 11:25 ǀ Familj, Inredning, Lägenheten

Nu har jag gett upp och tvingat mig själv att ta mig till sängen. Trots att 3 flyttlådor har tömts och de flesta skåpen städats, känns lägenheten stökigare nu än tidigare, och det stör mig något enormt! Men så är väl livet… Det är bara att ta tag i det igen imorgon, eller övermorgon, eller dagen därefter. Tror att jag ska skicka iväg ett sms till syrran och höra vad hon gör senare idag och se om hon kan hjälpa mig lite ikväll. Det kommer nämligen nya grejor till lägenheten ikväll då pappa tar med sig alla mina kläder när han kommer för att hjälpa mig med tapeten. Skulle vara så skönt om jag fick undan dem direkt och med syrrans hjälp är det nog möjligt!

Postat den 26 februari 2014 @ 03:36 ǀ Familj, Lägenheten

Just nu är jag otroligt förbannad på mig själv! Jag borde sova, men jag har inte ens gått och lagt mig. Istället kämpar jag fortfarande med all sortering och uppackning. Det är rent vansinne att vid denna tiden på dygnet fortfarande hålla på med dessa saker, men jag känner mig tvingad av mig själv att göra det. Imorgon (idag) kommer nämligen pappa hit för att hjälpa mig att sätta upp tapeten i sovrummet och jag vill att han ska se att jag lyckats få ordning i lägenheten. Jag vet att mamma och pappa lägger mycket tid, tankar och kraft på mig, och jag vill så gärna visa att det är värt det. Att jag kommer någonstans. Att jag klarar det. När min syster läser dessa ord kommer hon att säga till mig att ingen förväntar sig att jag ska klara allt direkt, eller att jag ska göra det själv, och att de så gärna hjälper mig. Jag är tacksam för orden och jag vet att de stämmer, men samtidigt känner jag att jag vill klara något själv. Jag vill kunna vara stolt över det jag åstadkommit och få höra att jag gjort allt så fint. Jag vill känna att jag faktiskt KAN göra saker själv trots att jag är sjuk och att kraften är näst intill obefintlig, och inte minst att jag klarar av det trots att jag numera är ensamstående. Det är egentligen ingen rationell tanke och jag har jobbat mycket med dessa tankegångar tidigare, men när jag blev lämnad kom alla gamla tankar om att jag inte duger om jag inte kan göra saker själv, tillbaka. Jag hoppas att min nya psykolog kan hjälpa mig att hantera dessa tankar och känslor när jag träffar henne i mars.

Postat den 26 februari 2014 @ 02:53 ǀ Familj, Inredning, Lägenheten, Sjukdomarna, Skilsmässan, Sömn