Efter mycket om och men fick jag till slut in alla grejorna i skåpen och jag är så nöjd! En dag när jag orkar ska jag foto runt lite så att ni alla kan få se hur fint det blivit. Innan dess tänker jag dock även skaffa fram några gardiner och en lampa över matbordet. Tror inte att det lär dröja speciellt länge innan jag tar mig an det projektet då jag snart fyller år och det innebär släktkalas här i lägenheten och då vill jag självklart att allt ska se så bra ut som möjligt. Innan dess måste jag dock vila kroppen ordentligt även om hjärna vill fortsätta att härja. Tyvärr mår jag riktigt kasst kroppsligt just nu, men jag vet att det blir bättre så småningom.

Anledningen till att jag behövde få in alla grejor i skåpen igår var att idag hade jag nämligen besök av en soon-to-be-2-åring, hennes mamma samt syrran. Jag har inte träffat de två första sedan min och ex-mannens gemensamma 30-års-fest förra året, och därmed hade de ej heller sett min nya lägenhet. Självklart ville jag därför att den skulle se så bra ut so möjligt när de kom! Att en klåfingrig 2-åring var en av gästerna stärkte även det beslutet då jag föredrar att ha mina fingrejor hela. 😉 Hur som helst så fick vi en fin stund tillsammans. Mamma dök också upp efter att hon varit i kyrkan och tillsammans gick vi alla och åt. Mamma bjöd. 🙂 Mamma tog också med sig lilltjejen en stund och lekte så att vi andra tre kunde ro om oss själva en stund och bara snacka strunt. Jag behövde verkligen detta och vi har bestämt att vi ska ha en tjejdag i spa:et en dag när syrrans semester börjat.

Att skriva om detta kompisbesök får mig att tänka på en sak som jag glömt skriva i bloggen. Om ca 1 vecka kommer vännen, som bor i USA för tillfället, hem!!! Jag längtar verkligen efter det då jag  har saknat henne väldigt mycket. Tyvärr blir hon nog inte kvar i Sverige speciellt länge (hon är bara hemma för att få sitt arbetsvisum godkänt) så vi får verkligen ta vara på tiden hon är här. Roligast ska bli att få visa henne lägenheten. Hon har ju bara sett den på bilder och via Skype och de medierna gör verkligen inte lägenheten rättvisa. Nu har jag ju dessutom en hel säng och därmed kan ju även få äran att sova över här!

Som en boll kommer jag tillbaks till dig! Puss på dig Gumman!

Postat den 29 juni 2014 @ 23:17 ǀ Ex-mannen, Familj, Inredning, Lägenheten, Mat, Spa, Vänner

Efter förra inlägget dröjde det inte länge innan jag fick två nya SMS från ex-mannen. Då han i SMS:en försökte beskriva varför han gjort som han gjort, fick jag direkt dåligt samvete och jag började även att tvivla på mitt agerande. Jag mådde så dåligt att tårarna bara rann ner för kinderna. Efter några smarta ord från lillasyster om sms:en, kändes allt mycket bättre och jag kunde fortsätta att ta tag i saker här hemma. Någon timme senare fick jag ett nytt sms från ex-mannen med frågan om jag var hemma så att han kunde komma och lämna besticken. Jag svarade nej, då jag verkligen inte ville träffa honom, och hänvisade honom till mina föräldrar istället. För en stund sedan ringde min mor och meddelade att de fått besticken. Jag vet inte om det verkligen är besticken från mormor och morfar eller om han köpt nya, och troligtvis kommer jag aldrig få reda på det heller. Dock är det över nu! Om han fortsätter att kräva pengarna för bilen kommer jag att svara med att kräva pengarna för lånen m.m. Jag har bestämt mig för att inte vika en tum, och som sagt så har jag även bestämt mig för att stryka honom ur mitt liv. Nu har jag nämligen fått alla de saker jag har haft rätt till och jag har inte längre något behov av att ha kontakt med honom mer. Vårt förhållande till varandra har nått ”The End”.

Postat den 27 juni 2014 @ 21:46 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Känslor

Jag är så j*vla arg och irriterad just nu. Jag har mer eller mindre börjat hata min ex-man och hur han hanterar saker och ting. Idag började en ny utpressningsomgång om mina bestick från mormor och morfar. Och på grund av det svarade jag tillbaka att jag nu ångrat mig angående att ta ansvaret för lånen till mamma och pappa själv och jag kräver honom på ca 100.000 kr. Jag har fått nog av att allt ska ske enligt hans villkor,  att han alltid ska gå ekonomiskt vinnande ur situationen, samt att han kan ändra sig när han vill. Nu har jag som sagt fått nog och bestämt att alla mina framtida svar till honom kommer att lyda:” Lös problemet”. Jag skrev även till honom att jag aldrig mer vill ha med honom att göra igen efter att detta är färdigt och så känner jag det verkligen just nu! Jag vill bara få allt färdigt så att jag kan radera den människa han blev i september förra året , från mitt liv!

Postat den 27 juni 2014 @ 16:09 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Skilsmässan

De senaste 3 veckorna har varit otroligt händelserika, på både gott och ont, och någon ork att blogga har inte funnits. Nu har jag börjat återhämta mig och lusten att skriva och framförallt att leva har återkommit.

Jag vill börja med att skriva att jag äntligen ser ljuset i tunneln gällande skilsmässan. Alla mina grejor förutom besticken från mormor och morfar är nu återlämnade samt att ex-mannens kartonger är upphämtade. Efter 4 månaders tjafsande om besticken har ex-mannen erkänt att han och hans nya familj använder mina finbestick som sina vardagsbestick. Han har känt till detta hela tiden, men hållit truten om det. När det väl kom fram blev jag först helt förtvivlad och oerhört ledsen. Därefter blev jag förbannad och tillslut beslutsam. Han fick en deadline på när besticken skulle vara återlämnade annars skulle jag begära handräckning från Kronofogden. Besticken är tyvärr inte återlämnade och jag hade planerat att skicka iväg ansökan till Kronofogden idag. Tyvärr han jag inte färdigt med den då jag hastigt och lustigt blev inbjuden på en spontanvisit hos två kompisar som precis fått tillgång till sitt nya hus. Har massor att göra även imorgon, men jag hoppas på att hinna med ändå. Annars får jag helt enkelt göra det under helgen.

En av grejorna jag ska göra imorgon är att åka till bilfirman som haft vår bil till salu. Idag fick jag nämligen det fantastiska beskedet att bilen är såld och imorgon ska jag och firman göra färdigt pappersarbetet. Det känns helt fantastiskt! Detta innebär förhoppningsvis att jag kan inreda färdigt min lägenhet nu och få den funktionell framförallt när det gäller bok-, DVD-, och spelförvaring. Det ska bli så skönt då dessa saker idag är förvarade på det sättet att man måste plocka ut allt jag har för att hitta det jag letar efter. En ny säng hade också varit fantastiskt, men det alternativ jag skulle ha råd med som jag hittat hos IKEA finns inte i deras sortiment längre. Får fundera vidare på hur det ska lösas.

2 saker som tagit extra mycket energi av mig nu stavad storebrors yngsta dotter och ex-mannens guddotter. Dessa töser är båda ca 1,5 år och helt fantastiska. Jag har med ganska kort framförhållning fått hoppa in och passa dem och det har varit ganska jobbigt, men samtidigt så värt det!!! De är som sagt fullständigt underbara och fantastiskt nig tycker de även om varandra. Tack och lov har jag dock sluppit ta hand om båda två själv samtidigt. Det skulle nog bli lite för mycket för mig. Ex-mannens guddotter passade jag denna gången över natten och därmed har hon blivit min andra övernattningsgäst i lägenheten. Det fungerade utmärkt och hon är välkommen att sova över fler gånger. Dock rekommenderar jag henne då att försöka sova lite längre än till 5:00. 🙂

Ytterligare en fantastisk sak som hänt är att problematiken med min deklaration har löst sig. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men jag fick tillbaka 10.000 kr istället för att betala in 1.000 kr. Det var en sten som lättade från mitt hjärta när jag såg utbetalningen på mitt konto. Nu ska jag bara ta mig i kragen och åka in och få tidigare års deklarationer rättade också. Hade planerat att det redan skulle vara gjort, men som sagt så har energin upptagits av andra roliga saker samt några infektioner.

Dessa veckor har jag även blivit mer engagerad i det sociala umgänget i bostadsområdet. Jag har utan egen talan blivit invald i Festkommittén och där blivit ansvarig för allt som har med teknik att göra, och framförallt musiken till de olika arrangemangen, och de har varit alldeles för många på sista tiden. Det har varit poolparty, nationaldagsfirande, discofest och nu till helgen midsommarfirande. Jag är riktigt imponerad över engagemanget bakom det hela, men det är ju även det som gör mitt boende så fantastiskt!

I samband med discofesten i helgen hände något ovanligt som fick mig att känna mig levande igen. Jag är ju extremt social och att stänga igen min mun är ganska svårt. Jag tycker helt enkelt om att prata. Det gör jag därför ofta och mycket med alla de boende här. Dock är de flesta väldigt mycket äldre än mig och därför har jag haft väldigt svårt att hitta mig ”själv” och känna mig intressant och vacker i ögonen på de i min egen ålder. Den möjligheten fick jag dock under festen då jag plötsligt kom i kontakt med en kille i min egen ålder som hälsade på en kompis. Vi pratade rätt mycket och jag kände att det ryckte i kropp och själv. Jag kände mig helt enkelt levande igen. Jag har ingen aning i nuläget om denna kille är någon som jag vill ha i mitt liv som vän eller annat, men idag tig jag modet till mig och skickade ett sms och frågade om han vill ta en kopp kaffe någon dag. Jag har inte fått något svar än, och jag kanske inte heller får det senare, men jag har i alla fall vågat! Jag är tillbaka på banan, och jag har mina fantastiska pensionärer bakom mig trots att det kändes en aning obekvämt när de försökte sälja in mig som Guds gåva till mänskligheten inför den kille i helgen. 🙂

1. Jag fick ett trevligt, men kort, besök av en gammal god vän

2. Jag har spenderat en underbar kväll med min fina syster

3. jag har knappt tänkt på att det är ex-mannens födelsedag, och dagen har tack och lov inte känts jobbig alls

Postat den 31 maj 2014 @ 00:00 ǀ Allmänt, Ex-mannen, Familj, Vänner

Nu har jag precis gjort något som jag funderat länge på om jag skulle göra eller ej. Jag vet inte om jag kom till rätt beslut, men nu är det gjort i alla fall. Jag har skickat ett sms och gratulerat ex-mannen på hans födelsedag. Det känns både bra och dåligt att jag gjorde det och jag vet inte alls hur han kommer att se på gratulationen. Framförallt med tanke på att jag varken gratulerade hans mamma eller hans nya sambo på deras födelsedagar under våren. Det positiva är dock att jag utan dåligt samvete imorgon kan skicka ett nytt sms till honom och gratulera hans sambos dotter. Jag älskar och saknar verkligen det lilla busfröet. Det är ytterligare en j*vlig del i denna skilsmässa att jag inte längre får träffa henne. Hon har betytt, och betyder fortfarande, otroligt mycket för mig, och jag vill tro att jag har betytt mycket för henne. Hon brukade alltid springa och hoppa upp i min famn när hon såg mig och hon satt gärna i mitt knä och gosade. Imorgon fyller hon 4 år och jag kommer inte vara på plats och fira henne. Det gör ont… 🙁

Postat den 30 maj 2014 @ 07:48 ǀ Ex-mannen, Känslor

Den 5:e maj var det dags att lämna in deklarationen, men jag var inte färdig med min då eftersom jag helt enkelt inte fixat fram alla papper både för mig privat och för mitt och ex-mannens företag. Därför ansökte jag, och fick beviljat, ett uppskov tills idag. I torsdags var det dock dags för mig och lillasyster att ta oss igenom alla mina pappershögar, som blivit liggande sen flytten, för att försöka hitta allt kopplat till deklarationen. Vi gick igenom papperna under någon timme och hittade det mesta jag sökte efter. När det var gjort ville jag umgås med syrran, men hon tyckte att det var bäst att jag satt igång datorn och började med det hela. Det skulle visa sig att det var tur att hon tyckte så.

Datorn som behövde sättas igång var min gamla stationära PC, som enbart varit igång en gång sen jag flyttade in, då bokföringsprogrammet för företaget finns på den. För att göra detta var jag tvungen att koppla om en del sladdar under skrivbordet. När jag gör detta så säger något pang och strömmen går. Under skrivbordet finns ett tekniskt hemmabygge som jag tyvärr lyckades kortsluta när jag rörde runt bland sladdarna… Mycket klantigt och mycket självförvållat… Tack och lov var det lätt fixat genom att slå upp både automatsäkringen och jordfelsbrytaren. När allt var fixat var det dags att starta datorn, och då vägrar den… Jag får ett meddelande om att datorn stängts av fel och för att göra en återställning och starta om datorn måste jag trycka på Enter på tangentbordet. Problemet var bara det att det inte fungerade. Efter lite tankeverksamhet kom jag på att det berodde på att mitt tangentbord är trådlöst och det fungerar bara när Windows väl har startat. Eftersom jag inte kom så långt behövde jag därmed ett trådbundet tangentbord. I gamla huset hade vi flera sådana, men liksom med alla mina älskade sladdar, fick jag aldrig välja att behålla dem utan ex-mannen slängde de helt enkelt innan jag fick möjligheten att packa ner dem inför flytten. Därför gav jag mig ut på jakt efter ett tangentbord hos mina grannar. Det kändes oerhört pinsamt då jag inte känner de så bra, men det var bara att svälja och acceptera, och det gick bra. Att prata med grannarna alltså. Inte att hitta ett trådbundet tangentbord… Vi fick helt enkelt åka och köpa det billigaste trådbundna tangentbordet vi kunde hitta. Vi var dock rätt snabba. Vi körde in i parkeringshuset, tryckte ut vår biljett, parkerade, gick in i affären, hittade tangentbordet, betalade, och gick till parkeringsautomaten på ca 4 minuter. Det gick så snabbt att vi inte ens behövde betala för parkeringen. 🙂 Väl hemma kopplade jag snabbt in tangentbordet, tryckte på Enter, och så startades datorn upp och mitt vanliga tangentbord fungerade sen alldeles utmärkt. Det tog dock ytterligare 2 timmar innan jag kunde ta mig in i bokföringen då det var så många uppdateringar på datorn.

Själva bokföringen, genomgången av alla siffror, och att slutföra deklarationen gick sen snabbt. Mindre än en timme tog det. Innan jag tryckte på knappen ”Skicka in”, valde jag att kontrollera själva skatteuträkningen och fick en chock. Istället för att få tillbaka ca 15.000 kr skulle jag nu betala in ca 1.000 kr. Jag förstod verkligen ingenting!!! Jag började dubbel- och trippelkolla alla siffror och jag hittade verkligen inget fel! Efter mycket om och men insåg jag att man dragit egenavgifter (som arbetsgivaravgifter, men för egenföretagare) på sjukpenningen jag fått från Försäkringskassan. Detta innebar att skatten för mig nu låg på ca 50% istället för de normala 30% och det kändes helt fel! Jag försökte där mitt i natten googla på det hela och blev inte klokare. Däremot kom jag på att samma sak hänt för två år sedan. Även då räknade jag med att få ut ca 15.000 kr, men istället fick jag den gången betala in 5.000 kr. Jag försökte då också förstå vad som hänt, men jag var så pass dålig då att jag bara accepterade att betala. Nu vägrade jag dock att acceptera. Jag återgick till mina tidigare pappershögar och började leta fram de senaste årens deklarationer för att ta med dem på ett besök hos Skatteverket några timmar senare när de öppnat sitt kundcenter. Efter alldeles för många timmars aktivitet var jag fullständigt slutkörd, men att somna var nästan omöjligt då jag var i ”andra andningen”. När jag väl somnade var det oerhört välbehövt, framförallt med tanke på vad som hände dagen efter…

Postat den 19 maj 2014 @ 22:41 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Huset, Skilsmässan, Sömn, Teknik

Jag har ingen aning om vad som händer i min kropp och mitt huvud just nu?  Jag känner mig otroligt rastlös och vet inte vad jag ska göra åt det. Jag kan inte hålla koncentrationen på något och jag zappar runt både på TV-n och datorn utan att fastna någonstans och det stör mig då det får mig att känna mig oerhört stressad, trots att jag egentligen inte har något att vara stressad över. I huvudet snurrar en massa irrationella tankar som jag trodde att jag gjort mig av med. Tankarna handlar till stor del om ex-mannens och hans nya liv som ”familjefar”, vad han offrar för sin nya familj och som han aldrig offrade för mig, m.m. Jag trodde som sagt att jag lagt allt detta bakom mig, men så är tydligen inte fallet. Jag har funderat mycket på vad som fått tillbaka känslorna till ytan och det enda jag kan komma på är kaoset med damen från FK på Valborg. Hon plockade fram all osäkerhet i mig igen och det gällde tydligen inte bara mina sjukdomar utan även ALLT i mitt liv. Jag står handfallen och vet inte hur jag ska ta mig tillbaka till mitt ”normal-läge”. Det är skitjobbigt…

Postat den 9 maj 2014 @ 23:12 ǀ Ex-mannen, Försäkringskassan, Känslor

Nu har jag lyckats fixa det sista av kaoset i lägenheten (förutom dammsugningen och golvkaoset då jag helt enkelt inte själv klarar av att göra det). De nytvättade kläderna är inlagda i skåpen. Alla kattfiltar är inlagda i tvättmaskinen. Den sista flyttlådan som jag fick av ex-mannen är uppackad. Det sista ”skräpet” som har befunnit sig på min balkong är ivägkört till tippen. Det känns oerhört skönt när jag verkligen kan se att jag lyckats göra något, även om det just nu gör oerhört ont i min kropp. Dock vet jag ju hur jag ska hantera smärtan och under årens lopp har jag lärt mig att känna igen olika typer av smärta. Den smärtan jag har just nu kommer att leda till en oerhörd stelhet imorgon. Då kommer jag inte ens kunna böja mig ner någon centimeter och att sätta katterna matskålar på golvet är en ren omöjlighet. Tack och lov har jag hittat en lösning på detta problem. Till kvällen brukar jag ta Voltaren som hjälper till med inflammationen och smärtan i ryggen, och sen ligger jag på spikmattan hela natten.  Då återkommer min rörlighet och det är ganska fantastiskt.

I flyttlådan jag packade upp fanns lite allt möjligt som jag efterfrågat. Framförallt fanns där en sladd till Xboxen. När jag ändå höll på och röja bestämde jag mig för att koppla in den sladden samt en massa andra sladdar till tekniken vid TV-n. Dessa sladdar har jag fått av mina föräldrar då min ex-man helt enkelt valt att slänga mitt sladdförråd utan att fråga mig. Detta har gjort mig förbannad, men jag orkar inte bråka över sladdar. Det går enkelt att köpa nya, men det är ändå irriterande. En del sladdar har inte funnits att få tag i hos mina föräldrar så de får jag köpa in så fort jag får pengar. Behöver 3 nätverkssladdar, 1 AUX-sladd, och minst 1 förgreningsdosa. Tänkte att jag skriver det här så har jag min lilla inköpslista klar när jag väl har möjligheten att fixa dem. 😀

Spikmatta och röda kattenSkulle bara ta en bild av spikmattan, men röda katten ville också vara med den lilla linslusen. 🙂

Postat den 6 maj 2014 @ 17:32 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Hushållssysslor, Inredning, Katterna, Smärta, Teknik

Sömnen infann sig till sist och det var oerhört skönt! Jag känner dock fortfarande att mattheten är kvar och jag utesluter inte att jag kommer somna igen inom kort.

Idag är det min och ex-mannens bröllopsdag. Min syster var oerhört tveksam över att vara bortrest över denna dag då hon var rädd för att jag skulle må dåligt, men faktum är att jag inte känner något. Jag är faktiskt oerhört likgiltig till vad det är för dag idag och vad som hänt denna dag tidigare år. Det är både en glädje och en sorg att känna på detta vis. Glädjen kommer av att jag uppenbart har kommit vidare i mitt liv och att jag inte upprörs av tankarna på mitt gamla liv längre. Sorgen kommer av att jag numera är likgiltig inför en dag som tidigare var den lyckligaste dagen i mitt liv. Känslorna är verkligen tveeggade, men det är väl kanske så det blir när man hamnar i den situationen jag hamnat i.

Postat den 29 april 2014 @ 14:46 ǀ Ex-mannen, Familj, Känslor, Sömn

Ikväll har varit en riktigt tuff kväll. Jag och röda katten har varit hos veterinären och det var ett väldigt jobbigt besök. Det visade sig nämligen att väldigt många tänder är angripna och det kommer bli en stor och kostsam operation. Problemet är dock det att veterinären uppfattade röda kattens tillstånd som relativt akut, men de har ingen möjlighet att ta emot honom de närmsta 2 månaderna. Därför får jag ringa runt till veterinärer imorgon och hoppas på att någon annan kan ta emot honom snabbt.

Förutom tänderna blev veterinären också orolig över hans tumörer. Hon tyckte att det var konstigt att tumörerna fortsatte att komma och växa då det tydligen är väldigt ovanligt vid den typen av tumörsjukdom. Därför rakade hon en stor del av kattens mage för att göra en ultraljudsundersökning av hans mjälte. Blir tumörerna elakartade brukar de nämligen starta från mjälten. Ultraljudet visade väldigt väldigt små förändringar, men man kan inte enbart av ultraljudet säga det ena eller det andra. Därför har även hel del blodprover tagits som ska granskas noggrant. Jag håller tummarna för att de inte visar något elakartat och att det enda han behöver är ytterligare en operation. Vad som än händer så kommer de behöva operera bort nästan hela hans högra öra.

När det var dags att betala kalaset kom nästa chock. Jag hade inte tillräckligt med pengar för att lösa räkningen. Tack och lov gick veterinären med på en speciallösning, men det kändes fruktansvärt ändå. Jag har numera 14 kr kvar på mitt konto att leva på tills den 18:e och senast den 9:e ska jag ha betalat ytterligare 900 kr till veterinären. Snacka om att jag kände mig helt värdelös…

När jag kom hem från veterinären var jag i upplösningstillstånd över hela situationen samt att min kära ex-make skrivit i ett sms att vi inte borde dra ut på hans lidande. Han försökte få det till att han vill avliva vår älskade katt för att han inte ska lida. I samma mening skrev han dessutom att han inte heller har tillräckligt med pengar för operationerna. Detta fick mig att komma ur mitt chocktillstånd och istället bli vansinnigt arg på ex-mannen. Jag skrev till honom att jag hellre säljer allt jag äger än att jag avlivar min älskade katt innan jag gjort allt vad som kan göras för honom. I samma sms fick jag även modet att åter igen kräva tillbaka mina bestick, min hårddisk samt Wii:et. Jag tog även upp en del saker om vårt gemensamma företag, som jag börjat avregistrera, som han dock ej fullföljt. Efter mycket om och men lyckades han till slut göra sin del av avregistreringen, och nu får jag bara vänta ut att han fixar det återstående i vårt gemensamma liv.

Under tiden allt kaos med ex-mannen inföll, pratade jag både med pappa och lillasyster. De har lovat att hjälpa mig och inte heller de kunde tänka sig att ge upp röda kattens liv utan att försöka göra honom frisk. Hade vi uppfattat det som att han lider hade det varit en annan sak, men då den enda gången han visar smärta och obehag är när man kommer emot hans ena tand, så är det inte ens något vi vill överväga. I övrigt springer han runt och leker och jagar svarta katten. Han hoppar utan problem upp på diskbänken och dricker av sin mjölk, eller vad man nu ska kalla hans vätskeintag. Han går på toa som han ska. Och han älskar fortfarande att ligga på min mage och kela. Han är precis som vanligt!

Vätskeintag

Postat den 28 april 2014 @ 23:25 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Känslor, Katterna

Nu har bilen äntligen lämnat mig och jag känner en otrolig lättnad över att jag inte behöver bry mig mer om den för tillfället. Bilen var otroligt smutsig, insåg jag när jag körde iväg med den, men bilfirman skickar iväg den för rengöring. Visserligen kostar det en slant, men det är sååååå värt det att slippa göra det själv. Nu har jag bara två, eller kanske tre, grejor kvar att ordna med i denna skilsmässa och sen kan jag lägga denna delen av mitt liv till handlingarna. Det är saker som det handlar om. Tillsammans med bilen fick jag en del av mina efterfrågade saker. Faktiskt fler än vad pappa först kunde se. Det som dock saknades var två av de viktigaste sakerna; besticken jag fått i studentpresent av min mormor och morfar, och min hårddisk med ALLA mina dokument på som jag sparat sen jag började använda dator på 90-talet. Jag MÅSTE verkligen få tillbaka dessa grejor om jag så får ta mig in i deras hus och leta igenom det själv. Jag kan inte ens förstå varför han skulle vilja ha kvar dessa grejor som omöjligt kan betyda något för honom. Den eventuella tredje grejen är Wii:et. Han har accepterat att jag skulle få behålla det, men sedan ångrat sig. Jag tycker inte att man kan ändra en överenskommelse på det sättet han har gjort det på. Han låste helt enkelt in Wii:et i ett rum som jag inte fick tillgång till när jag flyttade och sa att han tycker att det vore mest rättvist om han fick behålla det. Innan dess hade han som sagt accepterat att jag tog Wii:et och till och med berättat för mig vart han lagt vissa delar till det. Det jag dock tvekar över är om det är värt att ta kampen över en spelkonsol. Visserligen älskar jag Wii:et, samt att jag anser att jag har rätten på min sida när det gäller ägandeförhållandet på det, men jag tvekar om det verkligen ger mig något mentalt att bråka om det. Framförallt som jag ändå riskera att ”förlorar” fighten då jag inte tänker släppa ärendet till domstol, även om det vore det enda rätta egentligen. Jag längtar efter dagen då jag slipper tänka på sådana här saker längre. Då jag bara behöver tänka på mig själv och mina älskade katter,vad vi ska göra just den dagen, eller vad jag ska äta till middag.  Dock börjar jag se ljuset nu och det känns såååå skönt!

Postat den 23 april 2014 @ 15:59 ǀ Ex-mannen, Familj, Huset, Skilsmässan, Teknik

Idag hoppas jag att jag se min och ex-mannens bil för sista gången. Bilen köptes en månad efter vårt bröllop som en kompensation mot att han ”gick med på” att gifta sig med mig. Jag hade länge haft önskemålet om ett bröllop, men han kunde inte förstå varför då giftermål inte betydde något för honom. Efter en del tjatande förstod han vad äktenskapet betydde för mig och när jag än en gång frågade om han ville gifta sig med mig, svarade han med skämt i rösten: ”Om det står en Audi utanför kyrkan efteråt”. Bilen har funnits med oss sedan dess och varit en kär ägodel för oss båda. Ex-mannen fick i uppdrag att sälja den efter skilsmässan, men han har inte ens lagt ut den på Blocket efter 2 månader och det fick mig att se rött och kräva att han köpte ut mig från den istället. Han svar blev att lämna bilen hos mina föräldrar… Hur som helst ska bilen idag till en bilfirma där mamma känner ägaren. Han kommer inte att köpa loss bilen utan om han accepterar att sälja den blir det på uppdrag. I så fall blir det som jag hoppas och då lämnar jag bilen i hans omsorg och hoppas på att få slippa se den igen samt att den säljs fort.

Postat den 23 april 2014 @ 10:25 ǀ Ekonomi, Ex-mannen

Jag fick inte välja hur saker och ting skulle gå till med bilen och grejorna. Han meddelade mig att han skulle komma imorgon, men han var hemma hos mamma och pappa för 1 timme sedan och slängde bara över nycklarna till dem. Han sa inget mer än att han hade bråttom och att allt fanns i bilen. Pappa har fått gå igenom grejorna och det verkar som att de viktigaste grejorna inte finns där. Besticken jag fick i studentpresent från mormor och morfar saknas, Wii:et är inte där, min hårddisk med ALLA mina dokument och bilder på är borta, samt USB-minnena som tillhör en nära vän. Nu kan jag inte vara 100% säker på att dessa saker verkligen är borta då pappa inte alltid lyckas se allt, och därför ska jag försöka hålla min ilska inom mig och inte ta ut något i förväg. Skulle det sen vissa sig att grejorna är borta så får jag väl upplysa honom om vart grejorna fanns sist och så får han fundera på vart de kan ha tagit vägen om han eller hans mamma nu har flyttat dem.

Postat den 15 april 2014 @ 19:55 ǀ Ex-mannen, Familj, Inredning, Känslor, Teknik

Ex-mannen har äntligen hört av sig efter att jag skickade mitt senaste sms till honom för 1,5 vecka sedan. Han lämnar bilen till mig för försäljning då ”jag varit missnöjd med hur han skött det”, samt att han ska lämna över de saker som är mina som han ”hittat”. Jag är så förbannat trött på att ha allt med vår skilsmässa hängande över mig och jag vill bara att allt ska vara över. Därför funderar jag nu på att sluta bråka om mina saker. Saker är ju bara döda ting. Minnena har jag inom mig även om jag inte längre har tillgång till sakerna. Om jag nu dessutom får bilen så kan jag ju dessutom köpa nya saker när den är såld.

Nästa fråga som sen dyker upp är att han ska få sina flyttkartonger från min balkong. Dock vill jag verkligen inte träffa honom. Jag mår bara dåligt när jag ser honom och jag vill inte ge honom det övertaget över mig. Frågan är om jag ska be pappa hämta flyttlådorna och ta med dem till sig och så får ex-mannen hämta dem där, eller om jag ska be pappa vara här när ex-mannen kommer och så ser jag till att vara någon annanstans. Jag vet att ex-mannen vill träffa katterna och de har i sin tur rätt att träffa sin ”pappa”, men samtidigt känner jag att jag inte vill ha honom i min lägenhet. Jag känner mig så förbannat velig och det stör mig något oerhört! Jag får väl fundera några varv till på hur jag vill göra och dessutom diskutera det med de närmaste. Helst hade jag velat att katterna skulle säga hur de vill att jag ska göra, men tyvärr säger de bara mjau till allt… 😀

Postat den 15 april 2014 @ 14:36 ǀ Ex-mannen, Familj, Katterna, Lägenheten

Jag ligger i min säng, utslagen av gårdagen, och känner mig fruktansvärt gråtmild. Jag fick precis ett sms av min syster bästa kompis. Hon frågade om jag ville ha hennes föräldrars gamla balkongmöbler som de precis bytt ut. Jag blev överlycklig av erbjudandet då de enda balkongmöblerna jag har är mormor och morfars gamla ljugarbänk, samt för tillfället även tre flyttlådor innehållande ex-mannens grejor. Jag är så tacksam för att de tänker på mig, samtidigt som det känns ganska obekvämt att ta emot saker från andra. Dock har jag bestämt mig för att skjuta undan obekvämheten och bara vara glad! Jag har ju gjort detsamma för andra tidigare och nu är det helt enkelt min tur att stå på andra sidan och ta emot.

Postat den 13 april 2014 @ 17:30 ǀ Ex-mannen, Familj, Inredning, Känslor

Idag fick jag en ny faktura på mitt och ex-mannens gamla Boxer-paket. Jag kunde inte förstå varför då ex-mannen sagt att han sagt upp det i december. Jag ringde och ifrågasatte det hela och får då beskedet att vi har 11,5 månads bindningstid kvar och att ingen har ringt och sagt upp det!!! J*vla jubelidiot!!! Hur kan man säga att man gjort något och sen inte ha gjort det?!?! Vad tjänar man på det?!?! Det värsta är att abonnemanget står på och därmed är det ju jag som är betalningsskyldig. Det suger…

Postat den 11 april 2014 @ 18:17 ǀ Ekonomi, Ex-mannen

Idag tog jag steget och gjorde skilsmässan officiell. Jag har ändrat min status på Facebook till skild, samt tagit bort min relation till svärmor och även vårt bröllopsfoto. Det gör ont, men det kändes samtidigt väldigt skönt då det är gjort. Jag har bestämt mig för att nu är daltandet med mig själv slut och att det är dags att ta tag i alla dessa jobbiga saker. Allt går inte att ta tag i på en gång så därför får de komma lite pö om pö. Dock har jag nu börjat!

Postat den 9 april 2014 @ 15:47 ǀ Ex-mannen, Skilsmässan

Jag har precis varit duktig och skickat in min ansökan om skattejämkning till skatteverket. Det blir en del pengar om året att betala i ränta. Ca 30.000 kr om året rättare sagt + att jag betalat 50.000 kr i ränteskillnad när vi löste huslånen. Det är 24.000 kr som jag ska få tillbaka för år 2014. För att slippa ligga ute med de pengarna så väljer jag att ansöka om jämkning istället.

Efter att jag skickat in min ansökan började jag fundera på vad jag ska göra med mitt mellannamn och efternamn. Idag har jag min ex-mans efternamn som mellannamn och min mammas flicknamn som efternamn. Under en väldigt lång tid har jag identifierat mig som fru X Y och frågan är om jag vill eller kan ta mig ifrån den identiteten. Och om jag väljer att göra mig av med ex-mannens namn, vad ska jag heta då? Ska jag bara ha mitt efternamn, som numera ingen i min familj bär längre, eller ska jag ta tillbaka mitt flicknamn, eller ska jag ta mitt flicknamn som mellannamn? Jag känner mig oerhört förvirrad av det här. Jag antar att det är bäst att fortsätta och fundera ett tag till och inte göra något förhastat. Förr eller senare så klarnar det förhoppningsvis för mig.

Postat den 8 april 2014 @ 18:35 ǀ Ekonomi, Ex-mannen, Familj, Skilsmässan

Vilken lättnad jag känner just nu! Jag är helt slut just nu, men det var värt det! Jag har åstadkommit så otroligt mycket idag. Jag har slängt sopporna. Jag har sorterat och lämnat återvinningsgrejorna. Jag har pantat flaskor. Jag har skickat min överklagan om handikappsersättningen till Försäkringskassan. Jag har skickat in papper till Skatteverket som legat ett tag. Jag har skickat in uppsägningen om abonnemangen på företaget. Jag har skickat fakturor och lite andra papper till ex-mannen som är hans och som han har valt att inte komma och hämta. Jag har handlat energi-bars som numera alltid ska finnas i lådan under sängen. Jag har beställt nytt bankkort. Jag är så stolt över mig själv!!! Om jag orkar ska jag om en stund gå ner och sätta mig i bubbelpoolen i spa:t och bara njuta, annars får jag njuta i mina katters närvaro i sängen istället!

Postat den 8 april 2014 @ 17:37 ǀ Ex-mannen, Försäkringskassan, Hushållssysslor, Katterna, Mat, Spa