I morse vågade jag ställa mig på vågen trots att jag visste att jag skulle ha gått upp i vikt. Normalt sätt undviker jag alltid att göra det när jag vet att jag fuskat. Nu har jag dock bestämt mig för att jag måste sluta känna skam och misslyckande när jag egentligen bara är mänsklig. Vi firade syrrans födelsedag igår och det är då självklart att jag får unna mig en drink tillsammans med henne trots att jag vet vad det gör får kroppen. Även det måste jag lära mig.

Nu har jag försökt åtgärda skadan. Det blev en morgonpromenad i raskt tempo och sedan en mysig simtur.

Lämna en kommentar ǀ Postat den 25 november 2017 @ 16:13 ǀ Allmänt

Jag har mer eller mindre alltid kämpat med min vikt, men ju sjukare jag blivit desto högre har vikten blivit… För ett år sedan slog jag i botten och lyckades ta mig i kragen och börja kämpa med maten samt prioritera att använda de ”bra” stunderna till träning. Som flera gånger tidigare klarade jag att hänga i under ett tag och jag tappade 17 kilo.

Men så kommer raset! När jag inte orkar hålla motivationen uppe längre. När de dåliga dagarna blir fler än de bra och jag inte kan röra mig, hålla i rutinerna. När jag börja skita i det hela eftersom jag inte ser något resultat längre. Jag har visserligen inte kollapsat helt denna gången och jag ligger nog på ca 13 kilo minus fortfarande och det är bra. Och det är nog därför jag ska försöka börja skriva igen. Jag behöver ett sätt att distrahera mig från mat när jag bara är sugen eller från att trycka ner mig själv när jag inte ser de resultat jag vill ha. Jag har därför gett mig själv i uppdrag att skriva här när detta uppstår för att se om det kanske äntligen kan få mig att ändra tankesätt och bryta gamla dåliga mönster. Hålla tummarna för mig att jag lyckas!

Lämna en kommentar ǀ Postat den 23 november 2017 @ 02:45 ǀ Allmänt

Just nu sitter jag i min soffa framför TV-n och vill inget hellre än att drämma huvudet i väggen!!! Om mindre än 10 timmar dra vi iväg på vår årliga familjesemester och jag har ännu inte lyckats packa eller städa undan i lägenheten inför kattvakternas antågande. Jag har ärligt talat kämpat hela veckan för att slippa hamna i denna situation, men en envis influensa har tagit den lilla energi jag normalt har och det suger!!! Jag känner mig ”normal” och frisk fram tills jag börjar röra mig. Då känns det som att jag ska kollapsa. Jag börjar svettas, blir andfådd och det börjar flimra framför ögonen. Det enda som finns att göra då är att sätta eller lägga mig ner igen, hur mycket jag än vill fortsätta. Jag brukar alltid reda ut dessa situationer med hjälp av kroppens adrenalinpåslag, men just nu verkar adrenalindepåerna vara slut och jag vet inte om jag kommer lösa det denna gång. Tårarna rinner längs kinderna och ångesten skriker i magen. ?

Lämna en kommentar ǀ Postat den 25 juni 2016 @ 01:30 ǀ Familj, Känslor, Sjukdomarna

Idag (igår) ”firade” jag, och många andra, internationella ME-dagen genom att bära blått. ME är en av de sjukdomar jag tyvärr har och jag har troligtvis haft den sen tidiga tonår. Man tror att jag fått den via en virusinfektion, men då det forskats otroligt lite på denna diagnos, kan man med säkerhet säga att det gått till så. ME begränsar mig otroligt mycket i min vardag. 

Först och främst gör den mig enormt trött! Så trött att mina muskler ibland stänger av helt och jag kan då typ känna hur en arm hänger och slänger i senor och muskler utan möjlighet att röra den. 

För det andra är jag enormt infektionskänslig. I perioder kan jag inte sticka ut näsan genom dörren utan att bli sjuk. Detta blir värre när min kropp överlag är sämre och tröttare. Om jag dock håller mig ”vilande” så brukar jag kunna undvika en del infektioner. 

Den tredje största problematiken är en ”allmän” sjukdomskänsla som jag inte kan ta mig ifrån. Den lättar också något vid vila. Om jag har varit igång så ökar den och då får jag alltid ont i halsen. Under hela höstadiet och gymnasiet gick jag inte till säng en enda kväll utan halsont och känslan av att ha influensan. 

Utöver dessa så finns det otaliga fler symptom i olika allvarlighetsgrad. Vad som är jobbigast varjerar också dag för dag. 

Om någon vill läsa mer om diagnosen så finns mer information på patientföreningens hemsida: www.rme.nu.

Lämna en kommentar ǀ Postat den 13 maj 2016 @ 01:08 ǀ Sjukdomarna, Smärta, Sömn

Det har verkligen varit sommar i Malmö de senaste två veckorna. Ganska konstigt egentligen för när vi åkte till Dubai för tre veckor sedan så snöade det… Men jag älskar verkligen sommaren! Jag älskar värmen, möjligheten till utomhusbad, att allt blommar, dofterna, möjlighet till promenader m.m. Men med sommaren kommer också ett litet helvete för mig, nämligen pollen. Vissa år brukar jag klara mig med en receptbelagd medicin, men så ser inte verkligheten ut just nu. Det konstiga vädret har gjort att istället för att släppa pollenet lite pö om pö har allt pollen släppts på en gång och det gör att det nu snurrar runt enorma mängder i luften. Jag har nyst konstant, kliat ögonen ur, samt försökt klia i både hörselgångarna och i halsen utan större framgång. Det är nämligen så allergin yttrar sig när den är som värst. Jag började som sagt med min vanliga allergimedicin som är en av de starkaste på marknaden och därmed är receptbelagd. Tyvärr hjälpte det inte så mycket så nu har jag fått sätta in det tunga artilleriet. Nässpray, ögondroppar och ytterligare en tablett som mer eller mindre stänger av immunförsvaret tillfälligt. Egentligen inte det bästa för mig, men då allergin är så jobbig att jag sover ännu sämre än vanligt har jag tyvärr inte haft något val. Hoppas att pollenplågan snart minskar lite. 

Lämna en kommentar ǀ Postat den 11 maj 2016 @ 17:39 ǀ Allmänt


Denna bild, som jag tog i torsdag, kände jag att jag bara var tvungen att publicera här. Svarta katten är bara så söt där han sitter med blommorna. Blommorna som jag fick av pojkvännen eftersom jag mått så dåligt i veckan. ❤️

Lämna en kommentar ǀ Postat den 8 maj 2016 @ 21:44 ǀ Kärleken, Katterna

I dagarna två har vi rusat runt i det fantastiska vädret i Malmö. Vi började på Ribban igår för att titta på alla galningar som deltog i Thoughest. Hinderna är verkligen helt galna! Jag hade säkert inte ens tagit mig över ett enda om jag så hade försökt. Jag, pojkvännen, pojkvännens föräldrar, pojkvännens ena bror, pojkvännens svägerska, och tre av pojkvännens brorsbarn fortsatte sen vår vandring ut mot Västra Hamnen där vi besökte flera för mig nya ställen. Jag passade även på att doppa fötterna i havet för första gången i år vid Scaniabadet. Därifrån fortsatte vi vår tur hem till pojkvännens föräldrar där vi åt, skrattade, spelade spel och tittade på bilder från pojkvännens och min semester i Dubai. Tänk vad smidigt det är att visa kort idag för hela familjen förresten! Jag hade ingen annan kamera med mig på semestern än min iPhone och den tar faktiskt väldigt bra bilder. Den gör dessutom bildvisningen så mycket smidigare då det bara krävs en AppleTV för att med hjälp av AirPlay visa bilderna. Underbar uppfinning!

Idag fortsatte jag och pojkvännen vår sightsing själva genom att besöka Malmö Live för första gången. Vi konstaterade att inredningen inte alls känns som ”Malmö” än, men man vänjer sig nog så småningom. Vi passade även på att äta brunch inne på Malmö Live och Eatery Social Taqueria, och vilken brunch sen! Det fanns hur mycket som helst att välja på och gott var det! Kändes som om man rullade när vi gick därifrån. ☺️

Lämna en kommentar ǀ Postat den 8 maj 2016 @ 21:35 ǀ Familj, Kärleken, Mat, Resor

Shit!!! Just nu snurrar kuggarna snabbare än på länge i hjärna. Tack och lov är det till största delen av positiva händelser. 

I förra inlägger skrev jag om att jag börjat titta i mina gamla dagböcker. Eftersom jag av någon frustrerande anledning inte kunde sova den natten, började jag istället att lusläsa dagböckerna och det var bitvis väldigt spännande läsning. Så spännande att jag till och med försökte mig på att dyrka upp låsen till några av böckerna som jag saknade nyckel till. Jag kan dock glädja Er med att jag är en usel inbrottstjuv. Jag lyckades inte ta mig in och fick nöja mig de övriga böckerna. Under läsningens gång insåg jag att det fanns otroligt många personer som stod mig nära på den tiden som jag idag inte vet var de finns. Framförallt var det en killkompis som jag tänkte på som jag läste ganska mycket om. Vi umgick en hel del när jag var i början av mina tonår och sanningen och säga så var jag lite förälskade i honom då också. När jag sen blev tillsammans med min första seriösa pojkvän när jag var 14 år, så försvann han av någon anledning ur mitt liv. Varför gick dock inte att utläsa ur dagböckerna. I alla fall så kände jag efter att ha läst om honom att jag måste se om jag kan hitta honom på något sett och därför började jag söka på Facebook och där var han! Jag skrev till honom i tron om att han betytt mer för mig än jag för honom och att han troligtvis inte skulle komma ihåg. Det visade sig dock att jag hade fel. Jag fick nämligen ett par timmar senare ett svar om att han mycket väl kom ihåg mig och att jag faktiskt fortfarande var ett kärt minne för honom. Vilken överraskning! Jag blev faktiskt ganska chockade av det. Hur som helst så fortsatte vi att chatta under kvällen och både tråkiga och glädjande saker om våra liv kom fram. Vi insåg också att vi faktiskt saknat varandras vänskap och att vi därför ska försöka träffas inom kort. Tänk vad bra sociala medier ibland kan vara, och hur stark vänskap kan vara trots att man ej träffat varandra på nästan 20 år…

Den största positiva saken är dock inte den återfunna vänskapen, utan ett brev som jag öppnade för någon timme sedan. Det var från ett av mina försäkringsbolag och det är äntligen över!!! Efter 2,5 års kämpande så betalar de äntligen ut mina pengar!!! Jag har kämpat och kämpat och äntligen är den förbannade tvist över!!! Jag ligger just nu i sängen i ett lyckorus och jag vet ärligt talat inte om jag kommer att somna inatt, men det skiter jag i för de ska betala ut mina pengar!!!! Och visserligen har jag fler tvister med andra försäkringsbolag och Försäkringskassan, men även det skiter jag i för tillfället för jag känner mig så lycklig! Så lycklig att jag ringde och väckte pojkvännen, som blev livrädd för att något allvarligt hänt, och grät fram informationen. Det är en så stor sten som lättat från mitt bröst! 

Det är väldigt, väldigt längesedan jag skrev något här, men jag tror att jag ska försöka komma igång med det igen. Igårkväll började jag av någon underlig anledning att läsa i mina gamla dagböcker och helt plötsligt kom en massa gamla minnen till liv som jag ärligt talat glömt bort att jag hade! Jag kände samtidigt sorgen av att jag saknar anteckningar från de senaste 15 åren av mitt liv, då jag slutade att skriva dagbok när jag gick på gymnasiet, och därmed har antagligen många minnen försvunnit. Jag vill inte att detta ska upprepa sig och då jag faktiskt har denna blogg hoppas jag att den kan bli min nya ”dagbok” istället. Jag önskar verkligen att jag kommer att lyckas med att skriva här, men ha inte för stora förhoppningar då jag antagligen kommer att vara ganska värdelös på det om jag känner mig själv rätt.

img_5555-1

Lämna en kommentar ǀ Postat den 6 maj 2016 @ 03:58 ǀ Allmänt

Just nu har Savanti.se en tävling där man kan vinna en valfri produkt ur deras sortiment och i det sortimentet finns det en produkt som jag väldigt, väldigt, VÄLDIGT gärna vill ha; en Apple TV. Eftersom jag haft ett uppehåll från bloggen rätt länge, så har jag inte berättat för Er läsare att min lägenhet numera är mer eller mindre färdig; möblerad, sorterad och inredd. Det som återstår är att sätta upp en gardin till i vardagsrummet och hänga upp 4 lampor i fönsterna. Dessa saker räknar jag med att de blir färdiga i veckan då allt är inköpt. Det finns dock en sak som aldrig kommer bli färdigt (så vidare jag inte blir miljonär på något sätt) och det är teknikbiten. Visserligen är jag relativt nöjd nu då jag kopplat ihop all teknik jag äger som jag vill ha det, men jag saknar verkligen att inte enkelt kunna komma åt Netflix eller andra film/serie-tjänster enkelt och det är helt enkelt därför jag vill vinna en Apple TV då det hade löst detta problem. Ni som känner mig vet varför det är så viktigt med serier/filmer för mig, men det vet inte de som anordnar tävlingen och därför känner jag att jag måste förklara det. Anledningen är den att jag är kroniskt sjuk och därför spenderar jag ca 16 timmar per dygn sängliggande. Vissa dagar sover jag hela den tiden, andra dagar kan jag inte sova och då är jag helt hänvisad till underhållning jag kan nå via sängen. Tv-n, iPhonen och datorn är idag mina ständiga följeslagare, men då och då visas det inget vettigt på TV-n, spelen på telefonen känns urtråkiga, och/eller är mina leder för dåliga för att jag ska klara att hålla i datorn. Det är just vid de tillfällena jag önskar att jag kunde slå på min Apple TV och känna att jag får ett mervärde i livet. Det är därför jag vill vinna.

För att tävla finns det vissa villkor, och två av dem har jag redan uppfyllt i och med texten ovan, nämligen vilken produkt jag vill vinna och varför. Den del som återstår är att berätta om mitt bästa köp av en produkt någonsin. För mig är det den elektriskt ställbara sängen jag köpte begagnad i juni. Det var ett riktigt helsike att åka iväg och hämta den, men det var definitivt värt det!!! Jag älskar verkligen sängen och den har gjort mitt liv mycket lättare och mindre smärtsamt. Att utan problem kunna ändra ställningen i sängen med en lite trådlös fjärrkontroll är underbart framförallt i de lägena då smärtan kryper på eller i de lägena då jag behöver äta och inte kan ta mig ur sängen. Att sängen dessutom är gudomligt skön gör inte saken sämre. Jag känner mig verkligen som en prinsessa i den, och tänk att det faktiskt kan bli ännu lite bättre om jag vinner denna tävling och kan använda min nya Apple TV från sängen. 🙂 Håll tummarna för mig!

Lämna en kommentar ǀ Postat den 22 oktober 2014 @ 23:22 ǀ Tävlingar, Teknik

Hej bloggen! Long time no see! De senaste tre månaderna har jag varit försvunnen från bloggen, men i verkligheten har jag verkligen inte varit försvunnen, trots att jag bott i en kärleksbubbla. 😀 Kärleken spirar fortfarande, men nu är den på väg in i den vardagliga fasen. De bra vanor jag tidigare har haft, har börjat slås ihop med de nya bra vanorna jag fått i och med kärleken, och ett underbart vardagsliv har börjat ta plats. Just nu kan jag dock inte riktigt säga om bloggen kommer få en så stor plats i mitt liv igen, men jag känner att min tävlingslusta är på topp och därmed ”behöver” jag bloggen till det i alla fall. På återseende!

Lämna en kommentar ǀ Postat den 22 oktober 2014 @ 17:49 ǀ Kärleken, Tävlingar

Igår frågade jag chans i ett fint brev och han ringade in svaret JA! Jag har alltså en kille nu. 🙂

Lämna en kommentar ǀ Postat den 25 juli 2014 @ 12:50 ǀ Allmänt

Mycket har hänt de senaste två veckorna, men energin har inte räckt till att skriva. Jag fyllde år den 9:e och firades den 12:e. Mer om detta kommer att skrivas så fort mer tid och energi finns. Det viktigaste som dock hänt är att jag träffat någon. Dan innan min födelsedag kände jag mig äntligen redo att gå vidare i livet. Därför reggade jag mig på match.com. En del människor tog kontakt med mig, men de passade inte mig. På söndagen, eller kanske var det måndagen, så fick jag ett mail från någon som jag tyckte det var värt att skriva tillbaka till. Vi mailade en hel del och på tisdagen bestämde vi oss hastigt och lustigt för att träffas på en neutrala plats i vår närhet. Det kändes väldigt konstigt, framförallt då han utseendemässigt är väldigt lik ex-mannen, samt att det känns lite skrämmande att träffa en helt okänd människa. Som en säkerhetsåtgärd ringde jag bästa vännen och berättade om träffen, men det var helt i onödan. 🙂 Sedan i tisdagskväll har jag suttit fast i the lovebubble. Jag vet inte hur framtiden ser ut, men jag är lycklig nu. 🙂

Lämna en kommentar ǀ Postat den 19 juli 2014 @ 02:15 ǀ Känslor, Vänner

För första gången sedan jag flyttade in i min lägenhet, känner jag mig idag bekväm med att använda min balkong. Anledningen till detta är att under förmiddagen har pappa och jag satt upp mitt nya balkongnät. Det var lite trixigt och tog en stund, men nu är det på plats! Kan tyvärr inte påstå att balkongnätet och stolparna lever upp till mina förväntningar när det gäller stabiliteten, men med hjälp av ca 100 buntband och det befintliga balkongstaketet har det blivit tillräckligt stabilt för att jag ska våga släppa ut mina katter på balkongen. Just nu sitter jag i en av mina ärvda balkongstolar, med min ärvda stolsdyna, med datorn i famnen, med balkongdörren öppen, och bara njuter. Detta känns som sommar och livet för mig! Jag kan nog till och med gå så långt som att säga att jag är lycklig! 🙂

Lämna en kommentar ǀ Postat den 10 juli 2014 @ 17:14 ǀ Familj, Känslor, Katterna, Lägenheten, Teknik

Än en gång har galenskap anfallit mig. Jag älskar att hitta på nya bakgrejor till födelsedagar och så sker även i år. Det är ytterst sällan jag bjuder på samma kakor två år i rad. Dock kan det vara ganska komplicerat att komma på nya grejor. Efter mycket funderande bestämde jag mig igår för att göra en mycket enkel kaka i ett komplicerat utförande. Det blev vanliga hederliga mördegskakor. Jag använde mig av detta recept från Arla. Kakorna blev dock inte någon av de som de förespråkar. Det blev istället Tetris-kakor. 😀 Jag delade upp degen i 7 delar och färgade var del med pastafärg från Wilton. Degarna åkte sen in i kylskåpet ett tag och därefter var det dags att kavla och forma tetris-bitarna. Eftersom jag inte har några tetris-formar valde jag att använda en lite kvadratisk form som jag markerade alla rutor med i formationerna och sen skar jag ut bitarna med mina modelleringsverktyg, också från Wilton. Som en lite parentes kan jag säga att jag helt klart tycker att Wiltons produkter är helt klart överlägsna på dagens bakmarknad. Det tog lite tid att få till alla kakor, men när jag såg slutresultatet var det helt klart värt tiden. Man brukar säga att man inte ska leka med maten, men det kan väl inte gälla efterrätten? Hoppas att ungarna kommer att leka med kakorna på helgens kalas och att de tycker att det var en rolig idé. 🙂

Tetris-kakor

Lämna en kommentar ǀ Postat den 10 juli 2014 @ 06:33 ǀ Fritidsintressen, Recept

Idag är det min födelsedag! Jag har äran att fylla hela 31 år idag, men jag känner mig inte mycket äldre än jag var igår. 😉 Det blir inget vidare födelsedagsfirande idag (det väntar jag med till helgen). Istället ska jag bada och sola lite vid poolen, fortsätta med mitt galna kakbak, och förhoppningsvis sätta upp mitt balkongnät för att katterna också ska kunna njuta av balkongen i värmen. Om kraft och ork finns kanske jag tar med mig pappa till IKEA (behöver ändå pappas hjälp med balkongnätet) och köper lite tyg till mina gardiner samt lite fika.

Jag har än en gång varit oerhört dålig på att skriva här i bloggen. Anledningen till det står att finna i två saker. Den första är väldigt tillfredsställande för mig, och det beror på att jag allt mer sällan tänker på eller mår dåligt över min skilsmässa. Återkommer tankarna så övergår de ofta och snabbt i ilska, och den känslan hanterar jag numera med bravur. Den andra anledningen ligger i fortsatt fysisk överbelastning samt i den obligatoriska återhämtningen efteråt. Jag vet att det är fullständigt vansinnigt att jag tar ut mig just nu, men jag mår så bra i själen av det att jag skiter fullständigt i de efterföljande konsekvenserna. Förra veckan var jag på tivoli tillsammans med min kusin och hennes två söner, samt en tur på teater med familjen och några vänner. Denna vecka håller jag på att baka inför mitt och kusinens gemensamma 75 års kalas i helgen. Dessa grejor får mig att le konstant och så länge jag faktiskt kan vila när jag vill samt få hjälp att ”leva”, tänker jag fortsätta att må bra i själen. 🙂

Igår bestod baket av skapandet av Cakepops tillsammans med min lillasyster, och jag är riktigt stolt över vårt slutresultat med tanke på att vi aldrig gjort något liknande tidigare. Till dessa kakor använde jag mig av ett recept från Mia Öhrn som finns här. Det galnaste med hela processen blev dock inte själva bakningen utan hur jag skulle ställa kakorna upp. Syrran tyckte att det bästa alternativet var att åka till affären och köpa ris och hälla upp i någon skål. Själv hade jag en annan idé. Jag tyckte att det mest praktiska vore att använda några plankor från ribbottnen som tidigare fanns i min säng och göra ett ställ av dem. Jag hade en färdig idé när syrran utmanade mig och började ta tiden på byggandet av stället. Då kickade min tävlingsinstinkt in och jag skett i att mäta något utan byggde bara efter huvudet. Det tog mig 23 minuter att plocka fram verktyg och sen bygga mitt ställ. Jag tyckte helt klart att det var det snabbaste sättet om man jämförde mot att köra till affären. Syrran tyckte i sin tur att affärsbesöket ändå skulle gå snabbare då man ändå behöver handla. Vi fick bestämma oss för att inte vara överens. 🙂 Så här blev slutresultatet av baket:

Cakepops

Efter mycket om och men är jag nu klar med deklarationen! Jag får erkänna att jag fortfarande inte riktigt kan förstå varför det blev som det blev, men jag har tagit hjälp av flera års tidigare deklarationer och därför är jag nu äntligen säker på att det är rätt. Senare idag bär det därför av till Skatteverkets kontor för att lämna in deklarationen samt att ta upp tidigare års deklarationer där de har gjort fel med beskattningen. Tror att jag ska få tillbaka någonstans mellan 15.000-20.000 kr + ränta för felet de gjort år 2012. Undrar om man även kan begära skadestånd. I samband med det årets deklaration kontaktade jag både Skatteverket, Försäkringskassan, och en fristående redovisningskonsult, men ingen kunde lösa problemet. Det tog oerhört mycket tid och kraft att försöka hitta problemet och jag behövde dessutom låna pengar av pappa för att kunna lösa kvarskatten som Skatteverket krävde. Ska bli ett riktigt intressant besök imorgon.

Lämna en kommentar ǀ Postat den 1 juli 2014 @ 02:50 ǀ Ekonomi, Familj

Jag tror att jag skrivit detta tidigare, men det tåls att säga igen. JAG HATAR DEKLARATIONER!!!!! Nu är det dags att lämna in företagets näst sista deklaration och jag trodde verkligen inte att det skulle bli några problem. Jag hade fel och jag kan verkligen inte förstå varför… Felet uppstår under balansräkningen. I årsredovisningen blir allt rätt, men av någon anledning slår det på 55 kr när jag för in summorna i balansräkningen på deklarationen. Jag har gått igenom varenda post i bokföringen, räknat om hur många gånger som helst samt vänt upp och ner på alla siffror i snart 5 timmar och ingenting hjälper. Jag håller på att bli galen!!!! Tror att det är dags för mig att lämna det hela en stund och äta lite kvällsmat istället. Kanske klarnar allt efter lite mat. Hoppas verkligen det i alla fall…

Lämna en kommentar ǀ Postat den 30 juni 2014 @ 23:20 ǀ Ekonomi

Efter mycket om och men fick jag till slut in alla grejorna i skåpen och jag är så nöjd! En dag när jag orkar ska jag foto runt lite så att ni alla kan få se hur fint det blivit. Innan dess tänker jag dock även skaffa fram några gardiner och en lampa över matbordet. Tror inte att det lär dröja speciellt länge innan jag tar mig an det projektet då jag snart fyller år och det innebär släktkalas här i lägenheten och då vill jag självklart att allt ska se så bra ut som möjligt. Innan dess måste jag dock vila kroppen ordentligt även om hjärna vill fortsätta att härja. Tyvärr mår jag riktigt kasst kroppsligt just nu, men jag vet att det blir bättre så småningom.

Anledningen till att jag behövde få in alla grejor i skåpen igår var att idag hade jag nämligen besök av en soon-to-be-2-åring, hennes mamma samt syrran. Jag har inte träffat de två första sedan min och ex-mannens gemensamma 30-års-fest förra året, och därmed hade de ej heller sett min nya lägenhet. Självklart ville jag därför att den skulle se så bra ut so möjligt när de kom! Att en klåfingrig 2-åring var en av gästerna stärkte även det beslutet då jag föredrar att ha mina fingrejor hela. 😉 Hur som helst så fick vi en fin stund tillsammans. Mamma dök också upp efter att hon varit i kyrkan och tillsammans gick vi alla och åt. Mamma bjöd. 🙂 Mamma tog också med sig lilltjejen en stund och lekte så att vi andra tre kunde ro om oss själva en stund och bara snacka strunt. Jag behövde verkligen detta och vi har bestämt att vi ska ha en tjejdag i spa:et en dag när syrrans semester börjat.

Att skriva om detta kompisbesök får mig att tänka på en sak som jag glömt skriva i bloggen. Om ca 1 vecka kommer vännen, som bor i USA för tillfället, hem!!! Jag längtar verkligen efter det då jag  har saknat henne väldigt mycket. Tyvärr blir hon nog inte kvar i Sverige speciellt länge (hon är bara hemma för att få sitt arbetsvisum godkänt) så vi får verkligen ta vara på tiden hon är här. Roligast ska bli att få visa henne lägenheten. Hon har ju bara sett den på bilder och via Skype och de medierna gör verkligen inte lägenheten rättvisa. Nu har jag ju dessutom en hel säng och därmed kan ju även få äran att sova över här!

Som en boll kommer jag tillbaks till dig! Puss på dig Gumman!

Lämna en kommentar ǀ Postat den 29 juni 2014 @ 23:17 ǀ Ex-mannen, Familj, Inredning, Lägenheten, Mat, Spa, Vänner

Idag har pappa varit här och hjälpt mig med städningen. Egentligen är det hemtjänstens uppgift att dammsuga och våttorka golvet, men jag får inte rätt på deras besök. Jag får inte reda på i förväg när de kommer utan de bara ringer och säger att idag kommer vi och är jag då inte hemma blir besöket uppskjutet tills nästa gång vilket innebär ytterligare en veckas väntan. Precis så blev det denna vecka och därför var golven riktigt skitiga och det blev ju knappast bättre av allt som hänt är i veckan i form av inflyttande och ihopbyggande av möbler. Det är verkligen tur att jag har min fantastiska pappa!

Pappa hade med sig en liten uppfinning till mig idag. När jag ska duscha behöver jag flytta katternas låda. Jag har köpt en av de största kattlådorna på marknaden då den röda katten ibland glömmer att sätta sig ner och för att kisset inte ska hamns utanför behövs storleken. Problemet blir dock då att det behövs ca 15 kg sand i lådan för att funktionen ska bibehållas och det är tungt! Vissa gånger har jag helt enkelt fått strunta i att duscha på grund av lådan. Nu ska detta dock aldrig behöva ske igen. För någon vecka sedan kom jag med idén att sätta hjul på en platta och sätta under lådan. Jag pratade med pappa om idén och han sa att han nog hade några hjul som kunde passa. Idag hade han med sig plattan med hjul och den fungerar perfekt! Vi var lite rädda för att katterna skulle tycka att lådan blev för hög med plattan under eller att den skulle rulla iväg för dem, men så har ej skett. Höjden skiter de i och vikten från kattsanden gör att hjulen ej rullar iväg så lätt.

Den sista grejen jag och pappa har fixat idag var att sätta upp min sista Beståhylla på väggen. Det krävdes lite kraft och en ny borrhammare för att det skulle fungera, men det var helt klart värt det. Det blev oerhört snyggt! Det enda problemet är nu att allt ska in i skåpen igen och det går så oerhört långsamt!!! Dock går det framåt. Jag har nu ”bara” 1,5 skåp kvar av 4 från början.

Lämna en kommentar ǀ Postat den 28 juni 2014 @ 22:56 ǀ Familj, Hushållssysslor, Inredning, Katterna, Lägenheten